Gränbyskolans lärare har övat in- och utrymningar och är utrustade med en särskild larmapp på mobilen för att kunna kommunicera med varandra i en krissituation. Dessutom har skolan övervakningskameror.
Det är därmed en av de skolor i Uppsala som är klart mest förberedd inför en skolskjutning eller liknande våldsdåd.
Många andra skolor ligger långt efter.
– Det verkar skilja sig oerhört mycket åt mellan skolorna. Jag har pratat med lärare på flera stora grundskolor i Uppsala där man aldrig har gjort några övningar och där man känner att man har alldeles för dålig på lokaler och ingångar, säger Catharina Hetzer, specialpedagog och huvudskyddsombud i Uppsala för fackförbundet Sveriges lärare.
Hon berättar att det både finns en oro och en ilska bland lärare. Oro för att de känner sig så dåligt förberedda. Ilska för att de tycker att företrädare från kommunen i media låtit påskina att Uppsalas lärare är förberedda och övar kontinuerligt.
– Man tycker inte att uttalanden om rutiner och arbetssätt stämmer med verkligheten, säger Catharina Hetzer.
UNT har pratat med en annan grundskollärare i Uppsala, som vill vara anonym. Hon berättar att hon och kollegor, både på den egna skolan och andra skolor, var bekymrade över säkerheten redan innan dådet i Örebro.
– Jag och mina kollegor är noll förberedda. Vi behöver öva på hur man in- och utrymmer. Och så hoppas jag att vi ska få den där utlovade larmappen så snart som möjligt, så att man kan kommunicera med kollegorna om något händer, säger läraren.
Men nummer ett, säger hon, vore att få en genomgång av skolans lokaler.
– Vi har massor av ingångar och vet inte ens vilka dörrar som går att låsa. Många av oss har inte heller nycklar till alla dörrar, så bara att låsa skolan skulle ta jättelång tid.
Gymnasieskolorna i Uppsala är i regel låsta för obehöriga. På de flesta grundskolorna kan däremot vem som helst traska in. Efter dådet i Örebro vill Uppsalas politiker utreda hur "skalskyddet" kring skolorna ska bli bättre, till exempel om alla skolor ska vara låsta. Läraren vi pratat med tycker att det vore bra om det fanns riktlinjer.
– Det ser väldigt olika ut. Jag har jobbat på skolor där dörrarna mot gatan varit låsta. På min nuvarande skola är inga dörrar låsta, och vi får ofta mota ut obehöriga.
De särskilda in- och utrymningsövningarna görs i samarbete med säkerhetsföretaget Falck och är något som skolorna själva måste bekosta. Läraren vi pratat med tycker att kommunen måste ta ansvar för att Uppsalas skolor kommit ungefär lika långt i sitt säkerhetsarbete.
– De borde gå ut och säga att det är obligatoriskt med övningar. Och ta den ekonomiska kostnaden för det: en rektor ska inte behöva välja mellan särskilt stöd till elever eller säkerhet.
Olof Oskarsson, skolområdeschef i Uppsala, säger att kommunen nu kommer att kartlägga hur långt skolorna har kommit i säkerhetsarbetet.
– Vi kommer att behöva bli tydligare med vilka krav vi ställer på varje skola och vilket stöd som skolorna kan få.
Borde kommunen stå för kostnaden för övningar?
– Det är möjligt. Den kostnaden är relativt liten.
Har ni gett en för positiv bild av hur långt skolorna kommit?
– Om vi ser till det grundläggande arbetet som innefattar utbildning kring pågående dödligt våld, skolornas arbete i form av krisplaner och införande av larmsystem så har vi kommit en bra bit. Det jag ser att vi måste bli bättre på är att genomföra ännu fler fysiska övningar.