De misstänkta brotten pågick mellan den första januari 2019 och den 31 december 2021. Under perioden ska kvinnan ha tagit emot insättningar på minst cirka 6,5 miljoner kronor samt gjort överföringar och uttag på minst cirka sju miljoner kronor.
Transaktionerna ska delvis ha skett via swish mellan hennes privata bankkonton och flera olika personer. Det är inte fastslaget att pengarna kommer från brottslig verksamhet, men enligt lagstiftningen kan det vara brottsligt oavsett.
– Vid näringspenningtvätt behöver åklagaren inte styrka något förbrott. Man gör en mer sammantagen bedömning om att det här inte ser normalt ut och att det är mycket som talar för att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet, säger Anne-Charlotte Boo, kammaråklagare vid ekobrottskammaren i Uppsala.
Kvinnan har alltså hanterat de stora beloppen utan att ha koll på varifrån de kommer. Det är brottsligt även om pengarna skulle visa sig vara legala, då hon främjat möjligheten för penningtvätt. Kvinnans egen förklaring är att transaktionerna består av köp- och sälj-ärenden samt lån mellan privatpersoner.
– Man har gjort ett beaktansvärt risktagande när man låtit så mycket pengar flöda över sitt konto eftersom man inte kan ha kontroll på dess ursprung. Det är det som är skillnaden mellan näringspenningtvätt och vanlig penningtvätt där åklagaren måste visa exakt vilket brott som ligger bakom posterna, säger Anne-Charlotte Boo.