Anders Liss, medicinskt ansvarig på Art Clinic i Uppsala.
– Det är enklare att öppna en plastikkirurgisk verksamhet och ställa sig och operera, än att öppna en korvkiosk på stan, säger Anders Liss.
Han tar emot på Art Clinics mottagning i Luthagen som han varit med och byggt upp sedan 2008. På kliniken, där han är kirurg och medicinskt ansvarig, har de sedan fyra år slutat med att utföra injektioner med botox och fillers. De ser sig inte heller som en del av skönhetsbranschen utan vill vara en del av den vanliga vården som fokuserar på traditionell plastikkirurgi. Men 40 procent av deras operationer är ändå rent estetiska.
– Ögonlockskirurgi har alltid varit väldigt vanlig. Efter det är nog bröstförstoringar vanligast, säger Anders Liss.
I Sverige är det Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som ansvarar för tillsynen av skönhetsindustrin. Vad Anders Liss menar med korvkioskmetaforen är att det förvisso genomförs slumpmässiga kontroller av skönhetskliniker och plastikkirurger, men att det inte är tillräckligt. Enligt honom är det svårt för svenska patienter att kontrollera att kirurgen de besöker har rätt utbildning och att hygienprotokoll följs.
– Går något snett vill man ju kunna gå tillbaka och kolla hur allting har skötts. Har instrumenten diskats, till exempel?
En fettsugning av ett par ben kostar 85 000 kronor på Art Clinic. Trots att fettet är följden av en sjukdom utför inte den regionalt finansierade vården den här typen av vård, så det blir en kostnadsfråga vem som kan få hjälp.
År 2021 klubbades en ny lag igenom som bland annat fastslog att alla som genomför skönhetsingrepp behöver ha relevant utbildning. Det innebär bland annat att endast läkare, tandläkare eller sjuksköterskor får utföra estetiska ingrepp. Det räcker dock inte, enligt Anders Liss.
– I Danmark och Norge är det ju tuffa krav. Där kommer man och gör kontroller och kollar att allt är som det ska, säger han.
I dag ska Anders Liss genomföra en fettsugning på en kvinna som har lipödem. Det är en sjukdom i fettvävnaden som bara drabbar kvinnor. De får då en fettansamling på nedre delen av kroppen samtidigt som de lider av smärta i dessa områden. Ett av få sätt att bli av med fettet och smärtan är att genomgå en fettsugning.
Anders Liss, medicinskt ansvarig på Art Clinic i Uppsala, suger ut fem liter fett ur lår och knän på en kvinna som har lipödem.
– Den här typen av vård hamnar mitt emellan den vanliga vården och den estetiska kirurgin. Det handlar om stora livsförbättringar för lidande patienter, men dessa bortprioriteras av regionen, enligt Anders Liss.
Han ska suga bort fem liter fett från patientens knän och lår. En operation som kostar 85 000 kronor. För att få det resultat som patienten vill ha krävs två fettsugningar.
– Man kan inte suga bort mer än fem liter fett åt gången för då svimmar patienten. Därför måste man göra det i två omgångar och det blir ju enorma summor, 170 000 för en privatperson. Men vi ligger inte högt i pris, det här är vad det kostar.
Plastikkirurgen Anders Liss, tycker inte att det är någon större skillnad på det arbete han utför och det arbete som utförs på Akademiska av plastikkirurgerna där.
Innan Anders Liss börjar, pumpar han vant in en spruta med adrenalin och lokalbedövningsmedel under huden på kvinnan.
– Adrenalinet är för att man annars blöder som en gris av fettsugen.
Intresset för skönhetsbehandlingar ökar. Enligt Anders Liss är det framför allt det han kallar "quick fixes", alltså botox och fillers, som blivit populärare. Detta bekräftas av att antalet utförare ökar (mellan åren 2021 och 2022 ökande antalet i landet med 300 enligt Ivo). Men även plastikkirurgin blir vanligare, samtidigt som den offentliga vården gör färre skönhetsingrepp.
– Sextio procent av det som Akademiska sjukhuset gjorde på 90-talet gör vi idag. Regionerna har insett att det är lätt att spara på plastikkirurgi. Den plastikkirurgi som är kvar i den offentliga vården rör framför allt väldigt komplicerad plastikkirurgi, typ brännskador, rekonstruktioner efter cancer eller skador från till exempel bilolyckor, säger han.
Art Clinic har ökat sin omsättning i Sverige från 113 miljoner kronor 2015 till 329 miljoner kronor 2022. Siffran gäller för alla deras kontor i Sverige och inte bara för mottagningarna i Uppsala.
2015 omsatte Art Clinic 113 miljoner kronor. Motsvarande siffra 2022 var 329 miljoner. Orsaken är att Art Clinic har fått ta över plastikkirurgi från den offentliga vården, men också på en allt större efterfrågan på estetiska ingrepp. Det kan också synas i lönekuvertet för de kirurger som valt den privata banan, även om det inte måste vara så.
– Att jobba som kirurg på Akademiska sjukhuset och ha en massa jourkomp som betalas ut ger mycket pengar i handen. Hos oss genereras det ju inga pengar om man inte opererar, säger Anders Liss.
Enligt uppgifter som UNT har begärt ut från Skatteverket kan en plastikkirurg på privata kliniker i Uppsalatrakten tjäna en bra bit över 100 000 kronor i månaden före skatt som inkomst av tjänst.
Det tar lång tid att suga ut fem liter fett ur ett par lår. Men operationen är i övrigt ofarlig och okomplicerad.
Anders Liss själv arbetade tidigare på Akademiska sjukhuset, där han specialiserade sig på handkirurgi och senare mikrokirurgi inom plastikkirurgi. Han säger att steget till den privata vården inte inneburit någon större ekonomisk skillnad. Det var inte heller så att han hade någon utstuderad plan där målet var att till slut ta sig till den privata vården.
– När jag arbetade på Akademiska hade min dåvarande chef krav på att alla som jobbade med honom även jobba lite privat. I samband med det erbjöd Art Clinic mig en chans att bygga en klinik i Uppsala, och då var det svårt att säga nej.
Det är dock ett steg som långt ifrån alla ser som okontroversiellt. Handkirurgi för att reparera trasiga händer efter olyckor är få kritiska till. Att operera bröst, magar och lår på fullt friska personer kan vara mer kontroversiellt.
Anders Liss på Art Clinic i Uppsala får ibland in kvinnor som gjort botox och fillers och som är missnöjda. När de ber honom gå vidare med kirurgi för att de ska bli nöjda med sina ansikten tackar han nej till uppdragen.
Många menar att skönhetsindustrin bidrar till ohälsosamma skönhetsideal. Vad säger du om det?
– Jag känner inte riktigt att jag jobbar i den miljön. Många kliniker köper in influencers och lobbar på det viset, men inte vi. Tittar man på till exempel bröstimplantat så är inte vi i den branschen att göra jättestora implantat. Vi är mer i renoveringsbranschen.
Han berättar att han ibland får in kvinnor i 35-årsåldern som gjort behandlingar med både fillers och botox och som är missnöjda med resultaten.
– När de då kommer till mig och vill att jag ska ge dem bättre resultat med hjälp av kirurgi, då säger jag nej. Den typen av ingrepp vill jag inte utföra. De kommer aldrig bli nöjda, så då blir det bara sorgligt att ta emot deras pengar.
Men det finns ändå skönhetsingrepp som du säger ja till. Det du beskriver som renoveringsarbeten, finns det inget problematiskt med det? Om en kvinna fött två barn, kan inte magen få hänga lite då?
– Jo, visst är det så. Ingen människa ska pressas till att göra något. Och det är väl så det kan bli med influencersbiten.
Har du gjort något skönhetsingrepp själv?
– Faktiskt inte. Ögonlock är väl det som ligger närmast till hands, men jag har inte fått tummen ur.