Invandrarfamiljer i allmänhet och muslimer i synnerhet utsätts för rasister inom socialtjänsten. Barnen omhändertas och tvingas byta religion. Sådan desinformation spreds förra våren i arabiskspråkiga sociala medier.
– Många Uppsalabor med invandrarbakgrund är rädda för socialtjänsten och en del tror att det kan ligga något i ryktena, berättar Yaser Abu Jheisheh, som är aktiv inom ledningen för Uppsalamoskén. Jag har till exempel träffat på föräldrar som inte vågat söka hjälp för sin sons adhd eftersom de tror att han då blir tvångsomhändertagen.
För att ge korrekta fakta om socialtjänsten och informera om vilket stöd familjerna kan få har kommunen skapat tjänster för vad man kallar samhällsvägledare. Tanken är att familjer i behov av stöttande insatser ska få träffa samhällsvägledarna för att få veta hur systemet fungerar. Därmed ska de kunna övervinna sin skepsis och rädsla för socialtjänsten.
Frivilliga stödinsatser kan då sättas in i familjerna i ett tidigare skede så att det inte ska behöva gå så långt som till ett omhändertagande med tvång enligt LVU, lag om vård av unga.
Kommunen har nyligen anställt två samhällsvägledare, Evin Bider och Basem Al–Nabulsi, som båda jobbat som socialarbetare vid Uppsala ungdomsjour i flera år. De talar turkiska respektive arabiska, vilket de ser som en stor fördel.
– Arbetet som samhällsvägledare kommer till stor del gå ut på att bygga relationer med familjerna, säger Evin Bider. Det finns en stor skepsis och ibland även förakt för socialtjänsten bland vissa av dem vi ska jobba med, men jag vet genom mitt arbete i Gottsunda att det går att förändra.
– När jag började jobba i ungdomsjouren ville en del inte prata med mig och de kunde säga: "Ni på soc tar våra barn". Men när föräldrarna väl hade lärt känna mig blev det helt annorlunda och i stället sökte de upp mig för att få stöd.
Basem Al–Nabulsi har samma erfarenhet.
– I början var det svårt att få förtroende från dem jag ville nå men numera ringer telefonen konstant, säger han. En viktig sak är att vi lärt känna barnen och då är man ofta okej även i föräldrarnas ögon.
Samhällsvägledarna ska ha ett nära samarbete med så kallade kulturtolkar som rekryteras av moskén. Krav är att personerna har rötter i målgruppens hemländer, har bott länge i Sverige och har högt anseende bland sina landsmän. De kan till exempel ha en ledande roll i föreningslivet.
Kulturtolkarna ska utbildas i hur socialtjänsten arbetar och tillsammans med samhällsvägledarna fungera som broar till familjerna. Vid möten med socialtjänsten kan kulturtolkarna medverka som stöd åt föräldrarna.
En av kulturtolkarna är Yaser Abu Jheisheh.
– Jag tror att det kan bli färre barn som omhändertas i Uppsala om vi förklarar för föräldrarna hur socialtjänsten arbetar. Men det handlar även om att förmedla för socialtjänsten hur föräldrarna ser på de problem som uppstått och vad de anser om lösningarna som läggs fram för dem, påpekar Yaser Abu Jheisheh.
Samhällsvägledarna ska i hög grad arbeta förebyggande. De frivilliga insatser inom socialtjänsten som familjerna kan slussas till är till exempel föräldrautbildning, kontaktpersoner, familjesamtal eller stöd för att lämna droger.
Vad blir er största utmaning som samhällsvägledare?
– Att begränsa oss. Vi brinner båda två för de här frågorna, säger Evin Bider.