Uppsalahem blev tilldelad en tomt med plats för en hyresfastighet med cirka 172 stycken lägenheter i storleken 1–5 rum och kök. Det visade sig dock att det blev för dyrt. Högt ställda krav på utformning och bland annat ökade markpriser drev upp kostnaderna för projektet så mycket att hyrorna inte skulle gå att hålla på en rimlig nivå.
– Vi hade hamnat på en snitthyra på 2 300 kronor per kvadratmeter och år. En normaltrea hade kostat 13 000 kronor i månaden. Det skulle ha blivit för högt för de inkomstgrupper vi bygger för, säger Niosha Baghaei som är bygg- och fastighetsutvecklingschef vid Uppsalahem.
Även företaget RW Bostad i Stockholm har hoppat av. De planerade ett 60-tal bostadsrätter med ett kollektivhuskoncept i Rosendal, men kunde inte räkna hem projektet.
– Vi fick inte ihop en tillräckligt bra kalkyl och vi måste ha en viss lönsamhet för att kunna bygga, säger bolagets vd Markus Hamberg.
Han tycker att kommunen har planerat för mycket bostäder på för kort tid. Det har lett till ett överutbud som gör det svårt att sälja. Så är det på flera ställen i landet.
– Men Uppsala sticker ut, säger Markus Hamberg.
Kostnadsläget har gjort att Uppsalahem övergett kravet på att bygga 500 lägenheter om året. De kommande åren blir det troligen bara tre projekt med totalt 150–250 lägenheter.
– I stället satsar vi mycket på att renovera det bostadsbestånd vi har. Parallellt fokuserar vi på att hitta områden där vi kan bygga bostäder billigare, säger Niosha Baghaei.
Detta är möjligt eftersom flera andra byggbolag nu satsar på att bygga hyresrätter i just Uppsala.
– När de bygger mycket kan vi dra ned. Om de slutar bygga så ökar vår produktion. Vi fungerar som en sorts regulator, säger Niosha Baghaei.
Uppsalahem bygger dock ett projekt i Rosendal som heter Dansmästaren. Det består av ett p-hus, 133 studentbostäder och lokaler för en livsmedelsaffär i botten. Där går ekonomin ihop, främst för att flera intressenter är med, och för att Uppsalahem har fått ett statligt investeringsstöd. Det är ett måste om Uppsalahem ska kunna bygga för folk med lägre inkomster.
– Vi utreder också om vi kan börja bygga standardiserade så kallade typhus. Byggkostnaderna måste ned, säger Niosha Baghaei.
Kommunalrådet Erik Pelling (S) anser att kommunen bör se över kraven och hur de tillämpas, men utan att kompromissa med att det byggs långsiktigt hållbara bostäder.
– Vi vill framförallt fokusera mer på lägre boendekostnader. Samtidigt behöver byggherrarna sänka sina produktionskostnader; det är knappast bara kommunens krav och markpris som påverkar kostnader, säger han.