Vernon Cooray, professor på Uppsala universitet, har studerat en ny teknik för att med hjälp av laser leda bort blixtnedslag.
Säkert är vi många som känner skräckblandad förtjusning när det brakar loss: åskvädret med blixtar och dunder. I Sverige slår blixten ned 100 000 gånger om året, på jorden totalt cirka 8 miljoner gånger – per dag.
Nedslagen leder inte sällan till skador med höga kostnader och i enstaka fall till och med till att människor förolyckas. Därför behöver vi bra skydd.
Det klassiska sättet är med en åskledare, uppfunnen av Benjamin Franklin på 1700-talet, som leder blixten ned i marken. Men en åskledare sträcker sig bara några meter upp i luften och skyddar endast ett begränsat område.
Nu har viktiga steg tagits mot en ny teknik som kan ge skydd i betydligt större skala, där en kraftig laserstråle skjuts upp mot åskmolnen. Genom en process där luften värms upp skapas ett slags vägar eller trådar som leder blixten till marken, undan det som ska skyddas.
Lasern skulle också kunna känna av spänningarna och utlösa urladdningarna innan vi märker någon blixt, och innan den skulle ha slagit ut kritisk infrastruktur.
För första gången har nu forskare lyckats visa att tekniken fungerar utanför laboratoriet. En av forskarna är Vernon Cooray, professor i elektricitetslära på Uppsala universitet.
– Det här är ett stort vetenskapligt steg framåt. Nu behövs mer forskning och testning för att vi ska kunna utveckla praktiska tillämpningar, säger han.
Blixtnedslag orskar årligen stora skador och störningar.
Till en början kommer det att vara speciella anläggningar, stora och med högt skyddsvärde, som kan bli aktuella att skydda på det här viset.
– Det kan vara sådant som flygplatser eller baser för uppskjutning av raketer. Man kan också tänka sig anläggningar där det förvaras högexplosivt material, säger Vernon Cooray.
Men kan själva lasern blir enklare och billigare kan även mindre anläggningar komma att skyddas så här.
– I dag när så mycket bygger på känslig elektronik så är det viktigt med skydd. Exempelvis är kraftstationerna som producerar vår el väldigt sårbara på grund av att de styrs av elektronik, säger Vernon Cooray.
Här på berget Säntis i Schweiz har lasern med framgång testats som skydd mot blixtnedslag.
Men jag som enskild, som kanske sitter rädd hemma i mitt hus då?
– Du kommer tyvärr att få fortsätta att jobba med din rädsla.
Testet av tekniken har genomförts på alptoppen Säntis i nordöstra Schweiz, där blixten slår ned 100 gånger om året.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature photonics.