Satellitdata visar förhöjd koncentration av metan över två områden av nordöstra Sibirien, där det finns rikligt med kalksten.
Washington Post, India Times, brittiska The Guardian...
Från sin bostad i Länna öster om Uppsala har geologen Jaroslaw Majka, forskare vid Uppsala universitet, i veckan följt hur den studie han gjort med kollegor från Tyskland och Ryssland närmast slagit ned som en bomb i världspressen.
En del medier har varit för alarmistiska, tycker han, men så är ämnet brännhett: de sibiriska värmeböljornas påverkan på de växthusgaser som permafrosten håller lagrade.
I studien har forskarna tittat på metan, en växthusgas många gånger mer kraftfull än koldioxid när det gäller potential att bidra till uppvärmning. Genom data från satelliter har de kunnat spåra högre koncentration av metan i luften ovanför Sibirien efter värmeböljan 2020 då temperaturen låg sex grader över medelvärdet. Datan har sedan jämförts med geologiska kartor.
Slutsatsen är att värmeböljan verkar ha frigjort metan från klippor och sten av kalk ovan jord. Den högre metankoncentrationen kunde nämligen noteras över två områden som båda är rika på den här speciella formen av kalksten. Däremot är jordlagret tunt eller närmast obefintligt här. Det kan alltså inte handla om så kallat mikrobiellt metan i fruset organiskt material i jorden som frigjorts av värmen, utan om metan bildat av naturgas, lagrat i kalkstenen.
– Det vi som geologer nu säger är att det här metanet måste tas med i beräkningarna när klimatforskare gör modeller för uppvärmningen. Det här är också en faktor i ekvationen, säger Jaroslaw Majka.
Den alarmistiska misstolkning han sett sedan studien publicerades tidigare i veckan är att resultaten skulle visa att en tickande metanbomb i de frusna delarna håller på att explodera.
– Våra resultat är inte något som du ska bli rädd av. Inget kommer att hända i morgon med anledning av de utsläppen vi sett, nivåerna är begränsade och lägre än från andra utsläppskällor, som från jordbruk eller våtmarker. Det vi visar är processen, att värmeböljor kan ge den här effekten, säger han.
Stenar av kalk på Taymyr halvön i norra Sibirien, där forskarna noterat högre koncentration av metan efter värmeböljan 2020.
Samtidigt skriver forskarna i sitt eget pressmeddelande att det kan ha dramatiska effekter på ett redan överhettat globalt klimat om delar av det som nu är lagrat i permafrosten frisläpps. Därför måste deras rön tas på stort allvar, säger Jaroslaw Majka.
– Vi måste vara uppmärksamma. Kommer det vara ihållande värmeböljor varje år, och kanske även på andra ställen som i norra Kanada, då kan det här bli väldigt farligt och ge oss stora problem.
Resultaten går i linje med fynd från andra forskare. Till havs norr om östra Sibirien har svenska och ryska forskare sett metanutsläpp från havsbotten. Tillsammans understryker studierna om sådana här processer såväl på land som till havs vikten av att vara observant.
– Det finns alltså flera tecken på att det frigörs metan, säger Jaroslaw Majka.