I den traditionella julkrubban samsas inslag från födesleberättelsen enligt Matteus, med inslag från Lukasevangeliet, som om de vore en berättelse.
Säkert har du hört om hur Jesus föddes i en krubba i Betlehem. Dit hade Josef och Maria tagit sig från hemstaden Nasaret efter den romerska kejsarens påbud att hela världen skulle skattskrivas.
Så berättas det i Lukasevangeliet i Nya testamentet. Men, hände sig det här verkligen? Och vem var och blev den där Jesus som det berättas om?
– Jesus var en känd predikant och framgångsrik helare som lockade människor, det kan vi nog sluta oss till. Men berättelserna om hans födelse är rena legender utan historisk förankring, säger Cecilia Wassén, docent vid Teologiska institutionen på Uppsala universitet.
Tillsammans med en annan bibelforskare, Tobias Hägerland vid Göteborgs universitet, gav hon häromåret ut boken "Den okände Jesus, berättelsen om en profet som misslyckades". I kyrkliga kretsar väckte den viss uppståndelse och debatt. Boken "rör sig på ett gungfly av hypoteser", skrev exempelvis den kristna nyhetstidningen Världen i dag och menade att den aldrig skrivits om Jesus i själva verket inte varit världshistoriens främsta profet.
Genom historievetenskapliga, kritiska metoder för att granska källorna, framför allt Bibelns fyra evangelier, och genom att sätta dem i sitt judiska sammanhang försöker forskarna mejsla fram den historiske Jesus.
Avgörande är just att förstå den tid Jesus levde i och den judendom han predikade, menar Cecilia Wassén. Läran om Jesus som Guds son var judisk ända till den dag då så många icke-judar sällat sig till den att judarna blev i minoritet.
Vem skulle du säga att Jesus var?
– En enkel man från ett litet samhälle i Galileen, som på något sätt blir övertygad om att han är Guds verktyg och som viger sitt liv åt att sprida budskapet om att Guds rike är nära. Han måste ha varit ivrig, passionerad och besatt av att Guds rike var i annalkande, säger Cecilia Wassén.
Nyckeln till en förståelse av den historiske Jesus är att förstå han judiska samtid och den judendom han predikade. I synen på judendom och kristendom har det gjorts många fatala misstag i historien, menar Cecilia Wassén.
Men hur historien började vet vi alltså inget säkert om, för som historisk källa till kunskap är Lukas julevangelium inte värt mycket, menar hon.
Evangelierna skrevs mellan år 70 och 100. Då hade Jesus varit död i flera årtionden och fått följare som hyllade honom som frälsaren, Messias och Guds son. I sin bok liknar Cecilia Wassén och Tobias Hägerland evangelierna vid propaganda med det tydliga syftet att stärka anhängarna i tron och att locka nya.
Just födelseberättelsen stämmer bra in med hur legender om mäktiga män brukade vävas.
– Legender byggdes ofta upp runt stora män i efterhand. Inte sällan förknippades till exempel kejsares födslar med märkliga himlafenomen.
Av de fyra evangelierna är det två, Markus och Johannes, som inte berättar något om Jesus födelse. Hos de två andra, Lukas och Matteus, är berättelserna olika. Exempelvis pekar Cecilia Wassén på att Josef och Maria verkar bo i Betlehem enligt Matteus. Och vid julkrubban som många av oss har hemma kommer herdarna från Lukas och de vise männen från Matteus.
– Troligen föddes Jesus i sin hemort Nasaret, men Betlehem var viktigt för budskapet om en ny frälsare, eftersom det var kung Davids stad.
En kvinna tänder ljus i födelsekyrkan i Betlehem under en söndag i december. Men troligtvis föddes Jesus i sin hemstad Nasaret, tror forskaren Cecilia Wassén.
Skattskrivningen nämns bara av Lukas. Sådana förekom, men det finns enligt Cecilia Wassén ingen annan uppgift om en skattskrivning vid tiden för Jesus födelse. Dessutom är det osannolikt att alla skulle ha uppmanats att gå till sin stamfaders hemstad för att registrera sig, menar hon.
– Tänk vilken folkvandring det skulle ha blivit. Det är en absurd tanke.
Hennes slutsats blir att berättelsen om Jesu födelse är en "trevlig sägen och en fin legend" om en frälsare, gudomlig på något sätt, som kommer till jorden.
– Och det kan man ju tro på även om det inte gått till precis så här, säger Cecilia Wassén.
Men för många människor är det sanning att det här har hänt.
– Ja, men jag uppmanar alla att läsa berättelserna själva och jämföra.
Cecilia Wassén har tillsammans med en annan bibelforskare, Tobias Hägerland vid Göteborgs universitet, gett ut boken "Den okände Jesus, berättelsen om en profet som misslyckades."
I sin egen tid var Jesus förmodligen inte anmärkningsvärt omtalad eller känd. Flera predikanter hade följarskaror och budskap om att den yttersta dagen var nära.
– Man grep och straffade ju bara Jesus, inte hans lärjungar. Det måste ju betytt att man inte tog särskilt allvarligt på den rörelse han satt i gång, säger Cecilia Wassén.
Därmed är vi inne på formuleringen i boktiteln om Jesus som en profet som misslyckades. Meningen kan ju inte ha varit att Jesus – som skulle vara judarnas nya konung och världens frälsare – skulle dödas, menar Cecilia Wassén.
Hon fascineras av Jesus och hans mångsidighet. Han predikar, debatterar, undervisar, helar, är orädd, sätter sig upp mot auktoriteter och står på de utsattas sida.
Har du lärt känna honom?
– Nej, det kan jag inte säga. Vi kommer honom inte riktigt nära, det är ju inte hans egna texter. Vi får inte veta om han själv tvivlade någon gång. Men jag har kommit en bit på väg.
Kristendom och judendom är ju tro och inte vetenskap. Ändå ser Cecilia Wassén det som en viktig uppgift för forskningen att söka den historiska sanningen.
– Det här börjar med en historia om en person och blir en världsreligion. Då är det klart att det är viktigt att ta reda på vad som verkligen hände.