Svar just nu
Det är Vladimir Putins hot om "militärtekniska åtgärder" som fört USA till veckans samtal med Ryssland i schweiziska Genève. Bakgrunden är Rysslands upprustning vid gränsen mot Ukraina och krav på att Nato inte ska växa. Ryssland har också krävt att Natos militära närvaro ska dras tillbaka från Polen och Baltikum till linjen som gällde strax efter Sovjetunionens och järnridåns fall på 90-talet.
I Sverige har statsminister Magdalena Andersson (S) nu bjudit in partiledarkollegorna till samtal om läget.
En som följer krisen noga är forskaren Martin Kragh, docent vid Institutet för Rysslandsstudier på Uppsala universitet och avdelningschef vid Utrikespolitiska institutet.
Hur påverkar det här Sverige?
– Får Ryssland igenom sina krav stänger det möjligheten att gå med i Nato, om Sverige så skulle önska. Men att ha rätt att välja sin egen utrikespolitik är ett fundament i internationella relationer, och det gäller Sverige såväl som USA och Ryssland. Nu vill Ryssland lägga ett veto mot det, vilket skulle innebära en återgång till principer som gällde under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Ingen tror att USA kommer att gå med på det, säger Martin Kragh.
Vad betyder "militärtekniska lösningar", som Putin hotar med?
– Det vet ingen. Men det är klart att det är rädslan för krig som tvingat USA till förhandling. Det kan vara både något väldigt expansivt eller något mer begränsat. Det skulle kunna innebära mer rysk militär närvaro i Ukraina.
Behöver vi i Sverige vara rädda?
– Rädsla är en dålig känsla när man ska fatta kloka beslut. Men det är klart att jag känner oro för utvecklingen i stort. 14 000 har dött i kriget i Ukraina sedan 2014. Efter den invasionen har säkerhetsläget stegvis försämrats med ökad militär närvaro i Östersjön och med den belarusiska regimens närmanden till Putin och dess massiva politiska förtryck. Allt är en del av en mer auktoritär utveckling som vi inte kan ignorera.
Varför kommer de ryska utspelen nu?
– Tajmingen är svårtolkad. Kanske beror det på att Ukraina byggt upp sin militära förmåga under ett par år och är en mer potent motståndare i dag, men det kan också bero på att Ukrainas agerande tolkas som närmanden till Nato, vilket är en röd linje för Putin. I en större kontext kan det handla om att USA lämnat Afghanistan och att Ryssland vill testa gränserna för USA:s internationella engagemang.
Vilken betydelse har personen Vladimir Putin?
– Jag ser den inrikespolitiska situationen i Ryssland som en grundläggande problematik. Putin är auktoritär och vill tillbaka till en tid som inte längre finns, före Sovjetunionens kollaps. Han har också självförtroende nu, insatser i Syrien, Ukraina och Belarus ses som framgångar i Ryssland. Paradoxen är att opinionen i många av Rysslands grannar i stället blir alltmer antirysk och proväst. I Ukraina vill 60 procent av befolkningen gå med i Nato. Det blir ett jätteproblem för Putin och kanske försöker han stävja den negativa utvecklingen.
Vad kommer att kunna hända nu?
– Om vi har tur så lyckas USA styra diskussionen mot dialog. Nedrustning har ändå diskuterats av USA och Ryssland länge. Men sätter Ryssland kraft bakom sina ultimatum kan läget förvärras, då främst i Ukraina. Det är ett scenario som inte går att utesluta.
Var sitter egentligen låsningen?
– Det har att göra med hur man i Moskva definierat sina nationella intressen – att Belarus, Ukraina, Moldavien, etcetera ska förbli i den ryska intressesfären. Varje tecken på något annat reagerar Ryssland på. Det här handlar om mentalitet, inte om reella hot mot Ryssland.