Cristoffer Tidelius, som spenderat de senaste fyra åren med att forska om paranormal aktivitet som socialt fenomen.
Doktorsavhandlingar kan innebära enkäter och statistisk analys. Det kan också innebära att ta rygg på spökjägare och kurser hos medium. Det har Cristoffer Tidelius, som doktorerat vid den teologiska institutionen på Uppsala universitet, fått erfara.
Hans forskning visar att 41 procent av Sveriges vuxna tror på någon form av paranormala fenomen, vilket definieras som omstridda fenomen som inte är erkända av vetenskapen. En grupp som arbetar för att ändra på detta är så kallade spökjägare.
Enligt Cristoffer Tidelius ser spökjägande inte riktigt ut som i den klassiska filmen Ghostbusters, där fyra vetenskapsmän försöker fånga spöken. De spökjägare som Cristoffer Tidelius umgåtts med har i stället ett stort fokus på att med hjälp av modern teknik bevisa övernaturliga fenomen. Till sin hjälp har jägarna allt från kameror, till mätare av radiofrekvenser.
– Det här är en teknikstinn bransch. Det är lite av en materialsport faktiskt.
"Alla slott har sina egna spökhistorier, känns det som", säger Cristoffer Tidelius
Deltagarna i spökjakterna ser ofta ut som folk i allmänhet, enligt Cristoffer Tidelius. Många har helt vanliga yrken som socialsekreterare eller sjuksköterskor om dagarna, medan de försöker bevisa övernaturliga fenomen om nätterna. Könsfördelningen kan variera. Av de två grupper som forskaren spenderade tid med var den ena helt manlig, medan den andra hade en relativt jämn könsfördelning.
Skillnaden mellan könen när det kommer till paranormal aktivitet märks snarare på hur sannolikt det är att faktiskt tro på det. 52 procent av kvinnorna säger att de tror på paranormala fenomen, medan motsvarande siffra hos männen är 37 procent. Enligt Cristoffer Tidelius kan skillnaden förklaras med att paranormala idéer i regel passar traditionellt kvinnliga egenskaper.
– En god kontakt med sitt känsloliv och förmåga att odla relationer går igen i många av de här paranormala uppfattningarna, så det tycks passa med en mer kvinnlig könsroll.
När Cristoffer Tidelius arbetade som garderobiär på Carolina Rediviva var det snack om mystiska ljud i mörkret efter stängning.
Under arbetet med avhandlingen rubbades inte Cristoffer Tidelius egna övertygelser. Han beskriver sig själv som skeptisk. Det hände dock att han fick tänka till några gånger.
– Det var ett medium som i oerhörd detalj kunde beskriva hur en annan deltagares anhörig hade gått bort. Det fick mig att rygga tillbaka.
Hur var mediumets pricksäkerhet gentemot dig?
– Låg. Men jag kanske är svår att läsa.