Uppsalaforskare vill syna krigarkungen
En grupp forskare, flera från Uppsala, vill öppna kung Karl XII:s grav för att undersöka lösa benbitar i hans kranium. Med ny teknik hoppas forskarna komma närmare sanningen om vad som hände när krigarkungen dog i november 1718.
Den här bilden togs då kungens grav öppnades 1917.
Foto:
Lönnmord eller krigsgärning, kulknapp eller blykula, skott från höger eller vänster?
Karl XII:s död har i snart 300 år gäckat vetenskapsmän och historiskt intresserade trots ett par vetenskapliga undersökningar av hans kvarlevor. Litteraturen i ämnet är mycket stor och diskussionen har särskilt sedan 1940-talet periodvis varit het.
Senast graven öppnades var 1917 då en medicinsk undersökning gjordes i samband med att sarkofagen skulle renoveras. Sedan dess har tekniken tagit stora språng framåt och nu finns möjligheter att med ett nyinstallerat elektronmikroskop på Kungliga tekniska högskolan, KTH, undersöka benbitarna runt kulans ingångs- och utgångshål, utan att på något sätt påverka benbitarna.
Det här står i den hemställan om en vetenskaplig, historisk samt rättsmedicinsk undersökning som kommer att skickas till Riksmarsalksämbetet på Kungliga Slottet.
Initiativtagare är Bengt Grisell på KTH, som med sig i projektet har bland andra historikern och akademiledamoten Peter Englund, docent Marie Allen och docenten i rättsmedicin Ingemar Thiblin, båda vid Uppsala universitet. Hemställan stöds av Uppsala universitets rektor Anders Hallberg. Ett annat känt namn bakom hemställan är fotografen Lennart Nilsson.
- Resultatet av den här undersökningen skulle kunna innebära en helt ny historieskrivning. Möjligen kan den avgöra om det handlar om ett lönnmord eller inte och under alla omständigheter kommer många stickspår i teoribildningen att kunna avfärdas en gång för alla, säger Bengt Grisell.
Kanske är den viktigaste frågan som kan få ett svar vilket material kulan är gjord av.
- Materialet är helt avgörande i den här frågan. Visar det sig att det är bly kan man avfärda teorin om knappen, eller så blir det tvärtom, att det visar sig att det är knappen som har använts. Det vore ett enormt steg i forskningen, säger Bengt Grisell.
Marie Allen har för ett par år sedan jämfört DNA-prover från ett par handskar på Livrustkammaren som ska ha varit Karl XII:s, med DNA från den knapp som vissa hävdar använts som kula för att lönnmörda kungen. Hennes analys visade att proverna stämde överens, men att den DNA-variant som hittades är relativt vanlig.
- Nu skulle jag kunna ta prover på material som kommer direkt från honom själv, som hårstrån, vilket skulle kunna konfirmera de resultat vi fick i jämförelsen med handskarna, säger Marie Allen som arbetar mycket med metod- och teknikutveckling.
- För mig är det här intressanta material att arbeta med. Samtidigt är historiska frågeställningar av det här slaget alltid fascinerande, säger hon.
Men att öppna en grav är ingen okontroversiell sak, även om det handlar om goda forskningssyften.
- Vi kommer inte att röra svepningen eller lyfta kroppen. Det som skulle ske är att cirka 20 ben som ligger lösa inne kraniet sedan kulan gick in tas till laboratoriet. Benbitarna kommer sedan att läggas tillbaka i sitt ursprungliga skick, säger Bengt Grisell.
Fakta:
Forskarna vill göra flera olika typer av undersökningar. Genom att undersöka förekomsten av metallfragment och metalloxider som enligt forskargruppen sannolikt finns på benbitarna samt analysera dessa kan kulans material fastställas. Med dagens teknik kan man avbilda föremål som är mindre än 500 atomer i diameter, eller 100 nanometer.
Forskarna vill även undersöka benfragmenten genom ytskanning och konventionell mätning. På så sätt vill man kunna åstadkomma en tredimensionell rekonstruktion av kraniet,
som kan studeras ur alla tänkbara vinklar med simulering av projektilbanor.
Dessutom hoppas forskarna kunna ta DNA-prover från exempelvis hår.
Karl XII ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Graven har öppnats vid några tillfällen, senast 1917.
Forskarna vill göra flera olika typer av undersökningar. Genom att undersöka förekomsten av metallfragment och metalloxider som enligt forskargruppen sannolikt finns på benbitarna samt analysera dessa kan kulans material fastställas. Med dagens teknik kan man avbilda föremål som är mindre än 500 atomer i diameter, eller 100 nanometer.
Forskarna vill även undersöka benfragmenten genom ytskanning och konventionell mätning. På så sätt vill man kunna åstadkomma en tredimensionell rekonstruktion av kraniet,
som kan studeras ur alla tänkbara vinklar med simulering av projektilbanor.
Dessutom hoppas forskarna kunna ta DNA-prover från exempelvis hår.
Karl XII ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Graven har öppnats vid några tillfällen, senast 1917.
Så jobbar vi med nyheter