Den nationella dialogkvartetten får priset för sin insats under Jasminrevolutionen i Tunisien. Efter omfattande demonstrationer från landets invånare avsattes den dåvarande presidenten Ben Ali.
– Tunisien är ett av få länder där den arabiska våren har varit någorlunda framgångsrik, även om det inte saknas utmaningar. Det blev aldrig våldsamheter i någon större skala och man har inte haft lika stora politiska spänningar som i till exempel Egypten, säger Magnus Öberg, prefekt för institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Dialogkvartetten består av ett fackförbund, ett advokatsamfund, en arbetsgivarorganisation och en organisation för mänskliga rättigheter som alltså får priset tillsammans.
– Jag har inte detaljkoll på hur de har arbetat, men kvartetten har varit med och tagit fram en ny konstitution och diskuterat sig fram till hur landet ska styras, säger Magnus Öberg.
Att civilsamhället har varit delaktiga i landets demokratisering är en framgångsfaktor, menar han.
– Det visar på vikten av att man har en förankring i civilsamhället i sådana här omvälvande processer som en demokratisering är. Det uppstår såklart olika synpunkter om hur framtiden ska bli och om många intressenter får vara med i arbetet kan man ta hänsyn till dem. Det minskar risken för att någon grupp känner sig lämnad utanför, förklarar Magnus Öberg.
Han tror också att fredspriset kan ha positiva effekter både för Tunisien och andra länder som demokratiseras.
– Uppmuntran och positiv uppmärksamhet från omvärlden tror jag är positivt även för utvecklingen i landet. Det finns någonting gemensamt att vara stolta över och det gör förutsättningarna bättre för att fortsätta lyckas, säger Magnus Öberg.
UNT direktrapporterade från utdelningen av Nobels fredspris. Läs rapporteringen här.