Uppsalaforskare studerar svensk välfärd

Det finns flera strukturproblem i den svenska välfärdsstaten. Men Sverige har återhämtat sig hyfsat efter krisåren i början av 1990-talet. Det är några slutsatser som dras i en rapport av amerikanska och svenska ekonomer, bland andra Uppsalaforskarna Peter Fredriksson och Anders Forslund.

Uppsala2006-01-25 00:00
Rapporten bygger på ett flerårigt samarbete mellan nätverket Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och den amerikanska forskningsorganisationen National Bureau of Economic Research, NBER. För drygt tio år sedan skrevs en första internationell rapport om Sveriges ekonomiska situation. På tisdagen presenterade ekonomerna en uppföljning av den så kallade NBER-rapporten.
De två Uppsalaforskare som deltagit i rapportarbetet har främst studerat lönebildningen och de senaste årens arbetsmarknadspolitik.
- Lönespridningen har ökat under de senaste åren. Avkastningen på utbildning har också ökat, säger Peter Fredriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och nytillträdd generaldirektör på Ifau (institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering).

När det gäller arbetsmarknadspolitiken under 1990-talet så bidrog den inte till att minska arbetslösheten utan snarare till att förlänga den.
- Ett fåtal program fungerade, till exempel det som förr kallades för rekryteringsstöd. Men mycket av det som skapade problem under 1990-talet har nu åtgärdats, säger Anders Forslund, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och biträdande chef på Ifau.
De senaste årens ekonomiska tillväxt i Sverige har inte skapat lika många jobb som tillväxten i andra länder har gjort.
Det har kostat pengar att satsa på jämlikhet. Om jämlikheten minskade något skulle ekonomin bli effektivare, antyder rapportförfattarna.
- Välfärdsstaten bör vara i ständig förvandling. Men vi skriver inte hur ni ska göra, det är upp till svenskarna att bestämma, säger en av rapportförfattarna, Robert H Topel, professor i nationalekonomi vid University of Chicago i USA. Han tillägger att det finns flera fördelar med den svenska välfärdsmodellen, till exempel låg fattigdom, hög privatkonsumtion och en stark ekonomisk ställning för kvinnor.

UNT: Vilken betydelse har en sådan här internationell ekonomisk rapport?
- Det är viktigt att någon kommer in och ser på saker ur ett annat perspektiv. Sedan behöver man inte hålla med om allt, säger Anders Forslund.
UNT: Varför är intresset för den svenska välfärdsmodellen så stort?
- Till viss del handlar det nog om avundsjuka. Systemet fungerar ju, även om det har sina brister, säger Peter Fredriksson.
Forskarrapporten ska nu diskuteras i SNS lokala kontaktgrupper ute i landet, bland annat i Uppsala, Västerås och Gävle.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om