Det omdiskuterade ämnet bisfenol A skadar inte hälsan enligt en ny utvärdering av EFSA, EU:s motsvarighet till Livsmedelsverket, åtminstone inte i de mängder vi får i oss det. Den bedömningen gäller alla åldersgrupper och även foster.
Monica Lind hör till de forskare som tidigare slagit larm om att kemikalien bisfenol A är hormonstörande och bland annat kan påverka fortplantningsförmågan. Hon är docent i miljömedicin på Arbets- och Miljömedicin vid Uppsala universitet.
– Jag har inte ändrat uppfattning. Vad EFSA säger är en sak, vetenskaplig evidens är en annan sak, säger hon bestämt.
Monica Lind studerar bisfenol A:s påverkan i låga doser, en typ av studier som EFSA enligt henne inte tar så stor hänsyn till. Hon menar att hundratals studier faller utanför ramarna.
– Vi och andra av industrin oberoende akademiska forskargrupper ser tydliga effekter tio gånger under den gräns som EFSA nu satt, men de lyssnar inte på oss eftersom våra studier inte görs enligt OECD:s riktlinjer som EFSA måste följa, säger hon.
OECD är den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Enligt Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, är EFSA inte bundet till deras riktlinjer.
– Men det krävs studier enligt vissa kvalitetskriterier, exempelvis ett flertal doser på ett visst antal djur, för att få statistisk säkerhet och kunna dra slutsatser. Visst kan mindre studier tyda på skadlig effekt, men de måste verifieras av andra studier. Likaså måste relevansen för människa bedömas, säger han.
EFSA har samlat 450 studier, inklusive lågdosstudier, och listat svagheter och styrkor hos dessa. Kettil Svensson menar att deras riskbedömning är den bästa i nuläget.
– Den samlade bild EFSA fått är att det finns ett troligt samband mellan exponering av bisfenol A och effekt på lever, njurar och möjligen ökad känslighet för cancer i bröstkörteln i avkomman. Men det gäller vid mycket hög exponering, säger han.
För ett år sedan sänktes EFSA:s rekommenderade gränsvärde från 50 till fem mikrogram per kilo kroppsvikt och dag. Nu i januari sänktes det ytterligare, till fyra mikrogram. Säkerhetsmarginalen är större än vanligt, enligt Kettil Svensson.
Bisfenol A är en av världens mest lönsamma kemikalier eftersom den har så brett användningsområde. Industrins lobbyverksamhet är stark och Monica Lind är övertygad om att den har påverkat EFSA. "Inte nämnvärt" kontrar Kettil Svensson, eftersom bara fem procent av all bisfenol A kommer i kontakt med livsmedel som är den största källan till exponering, följt av kvitton.
– Jag tror att bisfenol A är världens mest undersöka ämne näst efter bly. Ändå är det paradoxalt nog så att osäkerheten ökat. Det har testats i så många olika nya testsystem som ännu inte är utvärderade. Bara ny forskning kan ge svar, säger han och tillägger att EFSA:s nya riktlinjer är tillfälliga i avvaktan på en stor studie i USA.
Problemet är, enligt Kettil Svensson, snarare alla andra bisfenoler och kemikalier som inte är utvärderade ännu. Där får han medhåll av Monica Lind, som säger att de bisfenoler som ersatt bisfenol A i till exempel kvitton och nappflaskor redan har visat sig vara skadliga.