En stor del av de trakasserier som forskare rapporterade om i den nya rapporten skedde på nätet från elever eller andra forskare.
Enligt en rapport om arbetsmiljön på svenska universitet som nu presenteras vid Göteborgs universitet har fyra av tio forskare och universitetslärare någon gång blivit utsatta för hot eller trakasserier i sitt arbete. Rapporten bygger på bland annat enkätsvar från cirka 3 000 personer från olika universitet i Sverige om arbetsmiljön där de är verksamma. Den visar också att de flesta angreppen kommer inifrån akademin.
– Det är svårt att säga varför det blir så här. Men forskning går ju ut på att granska, argumentera och ifrågasätta. När någon behandlas illa kan det ibland accepteras för att "personen sa var fel och jag var tvungen att säga emot". Mobbning kan avfärdas som kritik, och det blir svårt att synliggöra den, säger Ingela Nilsson, professor i grekiska vid Uppsala universitet som läst rapporten.
Hon har varit medredaktör för en antologi om maktmissbruk inom akademin 2022 och känner igen många av rapportens slutsatser.
En ny rapport från Göteborgs universitet visar att fyra av tio forskare någon gång utsatts för hot eller trakasserier.
Studien visar också att studenter står för hälften av de fall där forskare och lärare har utsatts för hot och trakasserier under det senaste året. Den näst vanligaste gruppen förövare är kolleger på samma institution. De flesta angreppen sker via mejl, näst vanligast är direkta konfrontationer, därefter påhopp i sociala medier.
Nationella sekretariatet för genusforskning har kartlagt och analyserat förekomsten och konsekvenser av hat och hot, riktat mot de som arbetar inom högre utbildning.
Ana Tanevska är postdoktor och vice ordförande på SULF Uppsala (Sveriges universitetslärare och forskare). När UNT får tag i henne kommer hon precis ut från ett möte där SULF planerat ett seminarium om hur facket kan bidra till att minska mobbning på Uppsala universitet.
– Vi ska bland annat diskutera hur man rapporterar in mobbning och berätta om vilka resurser universitetet har för att hantera den här typen av problem.
Ana Tanevska är postdoktor på Uppsala universitet och vice ordförande på SULF Uppsala (Sveriges universitetslärare och forskare).
Ingela Nilsson tycker att det blivit ett bättre klimat på universitetet med en mindre elak ton än när hon var student. Däremot tror hon att det är svårt att komma åt de små trakasserierna som får stora negativa följder för både universitetet, forskarna och forskningen.
– När man kommer med många små kränkande tjuvnyp så ackumuleras de lätt och osäkerhet och dåligt självförtroende uppstår. Människor känner sig olyckliga och osynliga och då producerar man sämre, blir kanske sjukskriven och så blir det en snöboll av något som från början avfärdades som "det var väl inte så farligt".