Uppsalaforskare löser Kopernikusgåta
Genetiska analyser som gjorts av forskare vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala visar att benrester som påträffats i en grav i katedralen i Frombork i Polen verkligen kan vara lämningarna efter den store vetenskapsmannen Kopernikus.
2004 påträffade polska arkeologer ett välbevarat skelett i vad de misstänkte var Kopernicus grav i katedralen i Frombork. Genetiska analyser visade att det fanns välbevarat dna bland annat några kindtänder.
Men för att veta om det verkligen var Kopernikus dna måste det finnas jämförelsematerial. Efter en långvarig jakt hittade forskarna det till sist - på Gustavianum i Uppsala. I en astronomisk kalender från 1500-talet med marginalanteckningar av Kopernikus påträffades flera hårstrån.
Marie Allen är nu färdig med den första analysen av dna från cellernas energiverk, mitokodrierna, i hårstråna.
- Normalt är det inte svårt att analysera mitokondrie-dna i nyligen tappade hårstrån. I detta fall har analyserna varit mycket svårare eftersom bara korta dna-fragment finns bevarade, säger Marie Allen.
Analysen visar att dna-fragment från hårstråna överensstämmer med dna-fragment från skelettet i den polska graven. Risken för att denna dna-matchning skulle bero på slumpen är cirka en på 250.
- I de fortsatta analyserna hoppas vi i bästa fall kunna ytterligare minska denna risk för ett slumpsamband ända ner till ett på 5 000, säger Marie Allen.
Den polske astronomen Nicolas Kopernikus, som levde mellan 1473 och 1543, är en av tidernas allra största vetenskapsmän. Det var Kopernikus som i början av 1500-talet visade att jorden kretsar kring solen, tvärtemot den tidens uppfattning att jorden var universums medelpunkt. För detta kallade Martin Luther Kopernikus för en dåre.
Så jobbar vi med nyheter