Uppsalaforskare i rampljuset
Att bli flitigt citerad av andra forskare kan vara en väg till Nobelpris. Särskilt viktigt är att få artiklar publicerade i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Det har en grupp Uppsalaforskare lyckats med på nytt.
Jordens kärna består framför allt av järn i fast form. Experimenten visar att järnet måste ha en kubformad struktur med en atom i varje hörn och ytterligare en i mitten.
Foto:
- Varje rapport har kanske inte varit en milstolpe, men att bli publicerad i tidskrifter som Science eller Nature är ett kvalitetsbetyg. Just Science och Nature är särskilt viktiga eftersom de har ett brett innehåll och läses av forskare från alla ämnesområden.
Professor Börje Johansson håller med. En sådan publicering är ett erkännande, som rimligen ökar chansen att få anslag från till exempel Vetenskapsrådet. Men alla ämnen har inte samma chans att hamna i Science eller Nature. Så det vore orättvist att sätta en sådan publicering som mått på om man har uträttat något eller ej.
Det normala är att försöka få in en forskningsrapport i någon facktidskrift typ Physical Review.
- När vi känner att vi gjort något riktigt extra är det dags att prova Science, Nature eller PNAS, där konkurrensen är stenhård. Att bli publicerad i Science eller Nature en gång är en hederssak. Skulle man dessutom få med en illustration är det ännu bättre. Har man riktig tur kanske någon blir ombedd att skriva en populärare text om vår rapport.
Själv fick Börje Johansson in en riktig fullträff 1999.
- Vår forskning fick en omslagsbild till Nature. Det måste väl vara lika stort som när en mannekäng hamnar på omslaget till en världsledande modetidning.
I den nya rapporten förklarar forskarna för första gången hur ett förbryllande fenomen uppstår i jordens kärna, som är ett fast klot med 1 200 kilometers radie och i huvudsak består av järn. De förklarar varför elastiska vågor passerar snabbare genom kärnan om vågorna rör sig i vissa riktningar.
För att göra studien måste forskarna beräkna rörelsebanor för flera miljoner atomer i stark växelverkan med varandra. Resultaten matades sedan in i en datormodell. Studien anses öppna nya perspektiv på vår förståelse av jordens historia, nutid och framtid. Den väntas leda till en kritisk omvärdering av jordens avkylning och stabiliteten hos dess magnetiska fält.
Är jordens inre färdigstuderat efter fem rapporter?
- Jag tror vi har löst de viktigaste problemen men det finns fortfarande frågor att besvara, säger Anatoly Belonoshko.
Så det kan bli en sjätte artikel?
- Kanske det.
Fakta:
För drygt 50 år sedan grundade Eugene Garfield Institutet för vetenskaplig information, ISI. Mot betalning håller företaget reda på hur ofta forskares vetenskapliga arbeten citeras i olika tidskrifter.
Antal citeringar anses vara ett mått på framgång. En genomsnittlig Nobelpristagare citeras 30-50 gånger mer än genomsnittsforskaren.
På topplistorna återfinns nästan alltid:
* Science
* Nature
* Amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS
* New England Journal of Medicine
* Journal of Biological Sciences.
För drygt 50 år sedan grundade Eugene Garfield Institutet för vetenskaplig information, ISI. Mot betalning håller företaget reda på hur ofta forskares vetenskapliga arbeten citeras i olika tidskrifter.
Antal citeringar anses vara ett mått på framgång. En genomsnittlig Nobelpristagare citeras 30-50 gånger mer än genomsnittsforskaren.
På topplistorna återfinns nästan alltid:
* Science
* Nature
* Amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS
* New England Journal of Medicine
* Journal of Biological Sciences.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!