Upptäckten publiceras i det senaste numret av facktidskriften Journal of Vertebrate Paleontology.
– Ett viktigt fynd, som kompletterar bilden av hur djurlivet här på jorden såg ut i slutet av kritaperioden innan både dinosaurierna och flygödlorna dog ut för 65 miljoner år sedan, säger professor Per Ahlberg vid avdelningen för organismbiologi vid Uppsala universitet.
Det var när forskaren Martin Kundrat från Uppsala universitet tillsammans med kolleger från bland annat Naturhistoriska museet i Argentina letade efter fossila dinosaurieägg som de i stället gjorde det oväntade fyndet av den drygt 26 centimeter långa fossila näbbdelen.
Efter att ingående ha analyserat sitt fynd känner sig forskarna nu säkra på att övernäbben måste ha tillhört en särskild, inte tidigare beskriven art av jätteflygödlor, som de döpt till Aerotitan sudamericanus.
– Vårt fossil saknar spår av gropar för tänder så till skillnad från de flesta arter av flygödlor måste Aerotitan sudamericanus ha varit tandlös. Jätteflygödlorna hade visserligen smala näbbar, men även för att komma från en jätteflygödla måste vår näbb betecknas som extremt smal, säger Per Ahlberg.
De fynd av jätteflygödlor som gjorts, varav en del varit nästan kompletta skelett, visar att dessa märkliga varelser hade i stort sett samma grundläggande kroppsbyggnad med en långsmal, storkliknande näbb, lång hals, långa ben och ännu längre armar.
Kroppsformen var närmast girafflik, huvudet hölls högt och ryggen sluttade nedåt från skuldrorna. De vandrade sannolikt mest omkring på slätterna på jakt efter byte, men kunde vid behov fälla ut ett par enorma vingar fästa vid armarna och flyga iväg.
– Från storleken på övernäbben vi hittat kan vi beräkna att djurets nacke måste ha legat sådär 2,25 meter över marken och att det haft en vingbredd på omkring fem meter, säger Per Ahlberg.
Det är betydligt större vingspann än de drygt tre meter som världens nu levande största fågel, kondoren, kan ha.
– Men sen kan man ju fråga sig om vår näbb kommer från en fullvuxen flygödla. Hör den till en unge kan vuxna individer ha varit betydligt större, säger Per Ahlberg.
Den fossila flygödlenäbben kommer att stanna i Argentina som en del av Naturhistoriska museets samlingar.