Uppsalaforskare glada över intresset för rymden
Är Christer Fuglesangs just avslutade rymdfärd bra för verksamheten på Ångströmlaboratoriet, där Uppsala har en stark rymdforskning? Forskarnas eget svar är både ja och nej.
- För närvarande har vi sex mätinstrument ute i rymden, ombord på olika minisatelliter. Vi ska bygga ytterligare ett antal instrument till kommande satellituppskjutningar. Det här är långsiktiga projekt som inte påverkas alls. Vi vill inte ha våra instrument på bemannade rymdstationer, eftersom den mänskliga verksamheten skulle störa mätningarna.
- Däremot är det väldigt roligt att allmänhetens intresse för Christer Fuglesangs rymdfärd har varit så stort. Det var nästan fullsatt i Siegbahnsalen när vi hade vår första rymdvaka här på Ångströmlaboratoriet. Vi hoppas förstås att det ska locka fler studenter att välja naturvetenskap.
Mats André har forskarkollegor som skakar på huvudet och menar att sådana här rymdfärder inte är riktig forskning.
- Jag håller inte med dem. Det handlar om upptäcksresor, precis som när man utforskade Nord- och Sydpolen för hundra år sedan. Eller gjorde världsomseglingar ännu längre tillbaka i tiden.
- Christer Fuglesang och hans kollegor riskerade faktiskt livet, särskilt vid landningen. Det är kanske inte lika farligt som när människan försökte flyga för första gången. Man kanske kan jämföra riskerna med de primitiva flygplan som fanns på 1910- eller 1920-talet.
Också den här gången blev det problem.
- Det hade varit pinsamt om Christer Fuglesang och hans kollegor inte hade lyckats vika ihop de trilskande solpanelerna, menar Mats André.
Olga Botner och Allan Hallgren är professorer vid Institutionen för kärn- och partikelfysik. De är faktiskt ämneskollegor med Christer Fuglesang, som hade doktorerat i experimentell partikelfysiker innan han blev astronaut.
- Det är intressant att en forskare blev Sveriges förste astronaut, inte en stridsflygare. Man kan alltså få väldigt spännande jobb genom att utbilda sig till forskare, påpekar Allan Hallgren.
Att så många har varit intresserade av Christer Fuglesangs rymdäventyr tror Olga Botner kan bero på att vi har fått en ny syn på vår tillvaro.
- Vi har fått se hur jorden och jordatmosfären ser ut utifrån rymden - och höra en svensk berätta vad vi ser.
De tre Uppsalaforskarna är ense om att Sverige måste vara med i rymdverksamheten.
- Vi kan inte kan låta bli. Och så är det viktigt att rymden inte bara handlar om USA i kapplöpning med Kina och Indien, menar Olga Botner.
- Jag tycker absolut att vi ska vara med och utforska rymden också i fortsättningen, säger Mats André.
- Till slut kommer vi därhän att vi ska skicka människor att utforska andra planeter, att det är en geolog som går och knackar på Mars yta och inte en robot.
Att Sveriges förste astronaut också ska komma till Uppsala och berätta om sina upplevelser är han övertygad om.
- Jag har redan tagit en kölapp.
Så jobbar vi med nyheter