Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften Nature Communications.
– Risken att feldiagnosticeras borde kunna minskas, säger Stefan Enroth, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Mätningar av vissa proteiner i blodet användas för att upptäcka sjukdomar. Men nivåerna kan variera mycket, även om man är frisk.
– Det intressanta var att vi kunde förklara så mycket av variationen, och då kan vi använda metoden bättre till att diagnosticera sjukdom, säger Stefan Enroth.
Förhoppningsvis kan de här upptäckterna på sikt leda till mindre risk att feldiagnosticera exempelvis vissa typer av cancer.
– En patient kan ha förhöjda nivåer av orsaker som inte har med sjukdomen att göra, så att man misstänker sjukdom. Eller låga värden, och då riskerar man att missa en diagnos man borde ha sett, säger Stefan Enroth. Hur studien kan användas kliniskt i sjukvården ligger längre fram.
– Det är på grundforskningsnivå de omedelbara användningsområdena finns. Direkt kliniskt tror jag inte att man kan använda det än, eftersom gränsvärden måste undersökas för varje sjukdom, säger Stefan Enroth.
Men han tror att forskningen särskilt kan underlätta diagnoser för äldre personer.
– Vi ser stor påverkan av vanliga mediciner på proteinnivåer, och det är särskilt många äldre som använder dessa mediciner.
Genom att ta hänsyn till läkemedlens inverkan på proteinhalterna i blodet, blir resultaten lättare att tyda.
Studien publiceras i tidskriften Nature Communications och är en ovanligt stor analys av så kallade proteinmarkörer i blodet. Genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för 92 proteinbiomarkörer för cancer och inflammation har undersökts, i en studiegrupp med 1 000 friska personer. Ärftliga faktorer spelar en stor roll för över 75 procent av proteinerna, och tillsammans med livsstil förklaras upp till 50 procent av variationen i proteinnivåer mellan friska individer.
– Vi hoppas att man kan bygga på de här resultaten för att få fram biomarkörer som sedan kan gå vidare för klinisk forskning, säger Stefan Enroth.