Den slutsatsen drar forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i en artikel i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Science.
– Det finns goda argument för att av såväl miljömässiga som ekonomiska och estetiska skäl överväga alternativ till gräsmattan i städernas gröna rum, säger forskaren och ekologen Marcus Hedblom.
Tillsammans med landskapsarkitekten och forskarkollegan Maria Ignatieva ger han i artikeln en översikt av vad vi vet om gräsmattor och tänkbara alternativ till dem, bland annat från det nyligen avslutade SLU-projektet Gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen.
– Gräsmattor dominerar städernas grönområden. Ändå har forskningen kring dem varit rätt begränsad. Det finns mer forskning om städernas träd än om deras gröna mattor, säger Marcus Hedblom.
Några positiva effekter av gräsmattor, utöver att ge städer inslag av natur, är att tillhandahålla syre, motverka jorderosion och hålla nere utsläpp av växthusgaser genom att lagra in kol.
– På många håll i världen är dock gräsmattorna så intensivt skötta att dessa för miljön och klimatet positva effekter med råge uppvägs av utsläpp från motorgräsklippare, omfattande användning av gödnings- och bekämpningsmedel och konstbevattning, säger Marcus Hedblom.
Under mer än 100 år har det förekommit försök att skapa alternativ till den traditionella gräsmattan, men de har inte varit särskilt framgångsrika. Tvärtom har gräsmattidealet gått segrande över världen. Enligt en beräkning upptar världens gräsmattor i dag en yta som är större än England och Spanien tillsammans.
– Det är en enorm utmaning att sprida kunskap om hållbara alternativ till gräsmattenormen och få människor att acceptera nya estetiska ideal för växtligheten i städernas gröna rum. Men det är inte omöjligt, säger Marcus Hedblom.
Som ett (extremt) exempel på förändrade ideal som vunnit lokalbefolkningens stöd nämner forskarna två naturparker i Berlin, som spontant vuxit upp på platser för nedlagda järnvägar.
– Det finns också studier från både USA och Sverige som visar att människor gärna byter ut den den monotona gräsmattemiljön mot mer varierande växtlighet, säger Marcus Hedblom.
Forskning vid bland annat SLU pekar på att mer ängslika växtytor – kanske inramade av en traditionell kortklippt gräsmatta – kan vara sådana både mer lättskötta och billigare alternativ.
– Vi lär fortsätta att spela fotboll på gräs, men förhoppningsvis kan forskning kring växter som tål att trampas på ge alternativ till gräsmattan för andra platser där många människor rör sig, säger Marcus Hedblom.