Peter Wallensteen, professor emeritus i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, ser reella risker med Rysslands tillgång till och hot om kärnvapen.
Hur tänker Vladimir Putin? Det är vad hela världen vill förstå.
Frågan går till professor Peter Wallensteen, något av en nestor för den världsledande institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
– En av Putins drivkrafter verkar vara att gå tillbaka till det gamla ryska imperiet och ge Ryssland samma ställning som före första världskriget. Han verkar anse att det kräver stora territorier, därför anfölls Georgien 2008 och Ukraina nu. Det här syns i Putins tal och artiklar, både 2008, det senaste året och nu inför invasionen och det återspeglar något större, en plan för hur Putin vill avsluta sin presidentgärning.
Men Ryssland före första världskriget var inget välmående land. Det slutade ju med revolution.
– Ja, men man var med i stormaktsspelet och var jämlikt med England, Tyskland och Frankrike. Putin verkar vilja dit nu också, att Ryssland ska behandlas som jämbördigt med USA. Det är som att Putin har mindervärdeskomplex. Talet han höll häromdagen knyter an till USA:s invasion av Irak 2003: "Vi är jämställda med USA, vi kan göra som dem", verkar Putin tänka.
Har de här tankarna alltid funnits hos Putin, eller har han drabbats av historienostalgi på ålderns höst?
– Han höll ett tal 2007 i München som chockade många. Tankarna på att återställa Ryssland till en tid då imperiet var stort fanns redan då. Han beskrev då upplösningen av Sovjet som en geopolitisk katastrof. Sedan kom kriget i Georgien 2008. Putin prövade något då som han nu återvänder till, än mer förberett och med ett än större mål.
Har Putin drabbats av storhetsvansinne?
– Jag vill inte säga vansinne för han verkar välplanerad. Men han har definitivt storhetsambitioner. Ryssland ska vara jämbördigt med USA och världen ska vara rädd för oss. Så tänker han uppenbarligen.
Vladimir Putin har vänt sig till Kina och Xi Jinping för att hitta en utsträckt hand när väst och andra länder vänder honom ryggen.
Men hur tänker han om sitt eget folk och de umbäranden som drabbar dem?
– Jag har gått igenom hans tal, han nämner inte demokrati och bara någon enstaka gång mänskliga rättigheter. Hans tankar ligger någon annanstans. Hans idé är att "vi ryssar hör ihop på något mystiskt sätt, för vi har samma tro, samma språk och är egentligen samma land". Det är en slogan som känns igen. Tyvärr är likheterna med vad som hände 1938 och 1939 slående.
– Putin har förberett sig genom att eliminera oppositionen under senaste året. Men de rapporter om protester som kommer nu visar ändå att det här inte är förankrat hos folket. Ryssar är också chockade.
Men hur tänker han runt de ekonomiska svårigheterna och sanktionerna? Ryssland är inte ett särskilt rikt land.
– Jag tror han tänker att det är värt lidandet. Det historiska perspektivet är större. Vi har lidit förr och kan göra det igen, för en ny framtid som kommer sedan. Så sanktioner biter inte på honom. Frågan är vad de gör med hans omgivning. Sanktionerna kan ha effekt genom att de orsakar splittring i ledningen.
Hur tänker Putin runt gensvaret från världen, tror du?
– Jag tror att han är förvånad över enigheten i fördömandena, Japan, Indien, EU, USA, Singapore, och så vidare. Det är verkligen helt otroligt hur nästan alla slutit upp. För att bli så mäktig som Putin vill bli behövs vänner i världen, men han har endast ett fåtal. Det är därför han vänder sig till Kina. Kina verkar delvis ställa upp, men inte helt. Och man kan nu ana på uttalanden från Biden att väst försöker förmå Kina att inte bli ett genomgångsland för ryskt kapital.
Peter Wallensteen, professor emeritus i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, ser hoppet i att förhandlingar för eller senare kommer att krävas. Här är han med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres under hans besök i Uppsala.
Putin har ju använt tillgången till kärnvapen i sin retorik. Hur tänker han kring den möjligheten, egentligen, tror du?
– Ryssland gjorde också en demonstration av vapen som kan bära kärnvapen under en övning nyligen. Signalen till väst är ju klar: Lägg er inte i, kom inte hit med era trupper. Väst har ju också sagt att de inte ska det. Men vem vet. Här finns risker.
Vad tänker Putin kring andra närliggande länder, som Baltikum?
– Jag vill inte spekulera. Jag trodde inte på den här stora invasionen och jag vill inte ha fel igen. Uppenbarligen är Vladimir Putin en oförutsägbar person just nu.
Vladimir Putin är ensam på toppen och kan ha överraskats av det kompakta fördömandet från övriga världen av hans beslut att invadera Ukraina, tror professor Peter Wallensteen.
Hur tänker sig Putin att invasionen ska genomföras, tror du?
– Ryssland går in i Ukraina för att ta vissa personer eller institutioner och på så sätt lamslå hela landet. De börjar med president Zelenski, förstås. Här finns paralleller till Sovjets agerade i Tjeckoslovakien 1968 och Ungern 1956 med en rysk idé om att "fångar vi ledningen kommer allt att upphöra" – men det är inte säkert. Det kan bli gerillakrig av det här.
Vad vet forskningen om hur man löser kriser där en oförutsägbar ledare med storhetsambitioner och kärnvapen sitter i förarsätet?
– Förr eller senare kommer det att krävas förhandling. Även om diplomatin är borta just nu så kan den komma in senare igen. Jag tänker på när Sovjet gick in i Tjeckoslovakien 1968, där blev det så. Ledarna kördes iväg, men fick tas tillbaka när oppositionen blev för stark.
Vad kan ge oss hopp just nu?
– Att kriget inte går enligt den plan som Putin har gjort upp och att Ryssland därför tvingas förhandla. Få krig följer planen och bara vart tredje krig har en vinnare. Till slut tvingas parterna förhandla. Däri ligger hoppet.
Enligt Peter Wallensteen, professor emeritus i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, har Putin gett offentlighet åt sina patriotiska drömmar och stormaktsambitioner under många år. Ändå trodde Wallensten inte på en invastion av det slag vi nu har sett.