Uppsalaelever sämre till än riksgenomsnittet
Nästan en fjärdedel av de elever - 32 200 niondeklassare - som lämnar den svenska grundskolan har underkänt i ett eller flera ämnen. I Uppsala kommun är andelen elever som inte uppnått målen till och med högre än för riket i övrigt: 28,3 procent att jämföra med riksgenomsnittets 24,3 procent.
På riksnivå är flickornas genomsnittliga meritvärde 218,3, medan pojkarnas ligger på 195, 7. Så har förhållandet varit ända sedan det nuvarande mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes för snart tio år sedan.
Förhållandet mellan könen visar sig vara detsamma också vad gäller elever med utländsk bakgrund. Här ligger flickornas meritvärde på 195,3, att jämföras med pojkarnas 177,1.
- Siffrorna ser i stort ut som under tidigare år. Samtidigt som stabiliteten i och för sig är bra, så är givetvis bristerna i måluppfyllelse inte acceptabla, kommenterar Gunhild Bartholdsson, undervisningsråd på Skolverket i Stockholm.
- Det är också naturligtvis också allvarligt att pojkarna fortsätter att ligga så pass mycket lägre i meritvärde än flickorna, liksom att elever med utländsk bakgrund i större omfattning än gruppen i övrigt inte når upp till angivna målen, säger hon.
Föräldrarna viktiga
Nytt för årets redovisning är att Skolverket kan redovisa föräldrarnas utbildning och hur den påverkar barnens betyg. Föräldrarnas utbildning är också den bakgrundsfaktor som visar på de största variationerna i resultat:
- De elever som har föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå har ett genomsnittligt meritvärde på 165,1.
- Elever med gymnasieutbildade föräldrar ligger på 191,7.
- Har eleven minst en högskoleutbildad förälder ligger det genomsnittliga meritvärdet på 229,3.
Gunhild Bartholdsson är inte förvånad.
- Detta är oacceptabelt, och här borde kraftfulla insatser göras från skolans sida. Det är ju inte på något sätt så, att elever med grundskoleutbildade föräldrar skulle vara mindre begåvade än gruppen i övrigt. De har givetvis en potential att få
upp sin nivå i förhållande till de andra eleverna, säger hon.
Av Skolverkets statistik framgår vidare att friskoleelever har högre betyg än elever i den kommunala skolan. Skillnaden i meritvärde 2006 för hela riket är hela 20 poäng - 225,3 jämfört med 205,3.
De tre senaste åren har det genomsnittliga meritvärdet i riket legat stilla efter att ha ökat under åren innan. Det ligger i dag på 206,8.
En av fyra underkänd
76 procent av niondeklassarna når målen i alla ämnen. Det innebär att omkring 30 200 elever saknar godkänt betyg i minst ett ämne.
Det är särskilt i naturorienterande ämnen som eleverna misslyckas med att klara målen. Tio procent av niorna saknar slutbetyg i de ämnena. Ännu fler, 20 procent, saknar betyg i svenska som andraspråk.
I de övriga ämnena varierar andelen elever mellan tre och sju procent.
Så jobbar vi med nyheter