Tusentals människor ska kunna bli kvitt sina ryggbesvär med forskningsfyndet från Uppsala universitet, ett elastiskt bencement. Det hoppas grundarna av forskningsbolaget Inossia.
I Europa beräknas 27,5 miljoner människor lida av benskörhet, osteoporos. I den här gruppen är ett brott i en ryggkota en av de vanligaste frakturerna. Behandling finns, där så kallat bencement injiceras. Patienten får direkt smärtlindring och kan återgå till ett normalt liv. Men i många fall uppstår nya frakturer. Bencementet är nämligen för hårt och inte anpassat för det sköra benet i patientens ryggrad.
– Det blir som att lägga in en sten i en rad av äggskal, där äggskalen går sönder mot stenen, säger Cecilia Persson, professor i tillämpad materialvetenskap på Uppsala universitet.
I sin forskning har hon hela tiden fokuserat på så kallade biomaterial, det vill säga material som kan ersätta eller påverka organ eller vävnad i kroppen.
– Jag har drivits av att jag vill hjälpa och göra något meningsfullt, att det ska bli patientnytta, säger Cecilia Persson, som blev professor vid endast 38 års ålder.
Med en tidigare doktorand gjorde hon den vetenskapliga upptäckt som forskningsbolaget Inossia nu utvecklar: ett mjukare, mer elastiskt bencement, som ska göra att inga nya frakturer uppstår. "Äggskalet" i ryggraden hos de bensköra patienterna ska helt enkelt hålla.
Förhoppningen är att minska antalet nya frakturer med 75 procent. Arbetet med en klinisk studie pågår med patienter från sjukhus i flera länder. Utifrån de data som nu rullar in ser det lovande ut. Det uppger i vart fall Inossias vd Malin Nilsson som 2013 lockades med på resan av Cecilia Persson när ett företag skulle bildas för att ta bencementet ut på marknaden.
Cecilia Persson är den ena av Inossias grundare. Hon blev professor i materialvetenskap vid Uppsala universitet redan som 38-åring.
– Studien är inte avslutad än och vi kan inte ge några resultat. Men vi har inte behövt rapportera in några oförutsedda händelser relaterade till produkten, vilket man måste om det sker, och utifrån de data som inkommit har vi skäl att vara optimistiska, säger Malin Nilsson.
Planen är att bencementet ska finnas på marknaden 2025, i USA och Sverige. I våras kom beskedet om ett stort ekonomiskt tillskott från en innovationsfond inom EU. Som ett av tre svenska bolag fick Inossia stöd, drygt 75 miljoner kronor.
– Nu kan vi komma fram ännu lite snabbare, fokusera bättre och inte lägga lika mycket tid på att ragga pengar. Samtidigt blir det lättare att hitta stora investerare. Bara tre procent av de sökande fick pengar, säger Malin Nilsson.
Malin Nilsson, vd, för Inossia.
Ett hinder att passera på vägen är vanorna i vården. Många kanske helst använder vad de redan kan, förklarar Cecilia Persson. Benskörhet och sådana här så kallade kotkompressioner i ryggen är dessutom lågprioriterade inom vården. Det fattas specialister och kunskapen på vårdcentralerna är ofta bristfällig.
– Det beror på att det är en sjukdom som mest drabbar äldre kvinnor. Det är så sorgligt. Men även män över 50 år kan drabbas, säger Malin Nilsson.
Inossia har fler saker på gång. En studie med tolv patienter planeras på Akademiska sjukhuset efter ett initiativ just från läkare på Akademiska. Studien ska testa en teknik för att hjälpa äldre med ryggsmärtor, som redan har en sjukdom och har svårt att göra en stor steloperation av ryggen. I stället ska det elastiska bencementet injiceras för att höja disken mellan kotorna där smärtan uppstår, och på så sätt frigöra nerver.
– Då blir man av med smärtan och det ger även bättre rörlighet. Det är vår förhoppning att kunna visa det i studien, säger vd Malin Nilsson.
Professor Cecilia Persson, till höger, är helt kvar i universitetsvärlden men sitter i Inossias styrelse och står på patentet med sin dåvarande doktorand. Malin Nilsson till vänster är Inossias vd.