Mathilda Nilsson och Agnes Palm äter godis varje dag och smyger ofta in på Kandyz på lunchen eftersom de jobbar i närheten.
Ett skrik av besvikelse ekar i godisbutiken Kandyz lokal i Fyrislund. Bland 900 sorters godis står två unga kvinnor och förfasas över att den sort de kommit exklusivt för att köpa är slut.
– Crick! Det är slut på crick, säger Mathilda Nilsson, och beskriver en stor marshmallowgodis övertäckt med kola och choklad.
– Man kan äta ungefär fyra stycken, sedan mår man ju skit. Ändå gör jag det gång på gång, säger Agnes Palm.
Hur ofta äter ni godis?
– Varje dag. Ja, jag skäms inte över att jag älskar godis! säger Agnes Palm.
Fågelägg, skumkycklingar, dragéägg och stekta ägg är några av alla de godissorter som säljer extra bra till påsk.
16,3 kilo godis per person och år äter svenskarna enligt siffror från Jordbruksverket från 2022. Siffran har ökat långsamt de senaste åren, men det är från 1980-talet den stora ökningen skett från nio kilo per år och person. Påsken är den tid på året då störst andel av godiset säljs och de flesta stora matbutikerna har lockpriser på plockgodis inför påsk.
De här äggen med sockrigt innanmäte och glansigt skal är något som alltid funnits i påskäggen, trots att få verkar tycka om dem.
På Kandyz som etablerades i Uppsala för sex år sedan jobbar de inte med lockpriser utan med känslan för att locka kunder.
– Det ska vara en upplevelse att komma hit och handla, kunderna hittar sånt godis som de inte hittar på andra ställen, säger butiksägaren Bengt Pettersson som precis har sålt sin sista 15-kiloskorg med påskgodis.
Heidi Sommer och hennes son Nils Sommer köper påskgodis i stora lass. "Jag tror att de där äggen med sockerinnehåll fortsätter att sälja mer av nostalgi än för att de är goda", säger Heidi Sommer som tycker att godis är starkt förknippat med känslor.
Sedan butiken öppnade har kunderna blivit fler och köper mer för varje år som gått. Under pandemins första fas gick försäljningen ner under två veckor, men sedan kom kunderna tillbaka igen.
– Vi var först med att ha rena skedar för varje kund, lock på godiset och handskar.
Butikschefen Bengt Pettersson har tidigare jobbat med hälsomat, och tycker att godis är hälsosamt för själen, då han ser så många som blir glada när de hittar sina favoritsorter i butiken i Fyrislund.
Förra påsken var hans bästa försäljning någonsin och han tror att han kan slå det även i år. Vid sidan av att det ska vara fräscht är kombinationen av nostalgigodis som refreschers, bananaskids och mozartkulor och nya varianter (som frystorkat godis som marknadsförs stort på Tiktok) som får folk att välja detta dyrare alternativ till mataffärernas plockgodis, tror Bengt Pettersson.
Vad tänker du om att du tjänar pengar på något som är farligt för hälsan?
60 procent av försäljningen på Kandyz är företag som köper till sina medarbetare. De stora påskkorgarna på mellan fem och femton kilo är passande för mängder som inte ryms i en påse.
– Folk kommer hit för att de verkligen vill köpa godis. Jag tycker att det är rakare än mataffärer som ställer godiset vid kassorna när folk som ska handla mat är trötta och hungriga.
Bengt Pettersson tycker att det är en rolig produkt att jobba med för att det finns så mycket känslor kopplade till godis. Något som bekräftas av bland annat den våg av protester som sköljde över landet julen 2014 när trillingnöten plockades bort ur Aladdin-asken.
Dopat stora ägg och normalstora. Att vi äter mer godis än tidigare bekräftar ökande siffror från Jordbruksverket.
– När man var barn och fick köpa sin första kola, den känslan kan hänga kvar hela livet även om smaken förändras.
Åsa Brugård Konde som är nutritionist på Livsmedelsverket i Uppsala tycker att det är bekymmersamt hur ofta människor utsätts för frestelsen att äta socker i vardagen.
– Det är ju inte bara matbutikerna utan även butiker som säljer byggvaror och elektronik säljer godis, så det blir svårare och svårare att stå emot.
Lördagsgodiset har utvidgats till fredagsmys och smetat ut sig till socker hela helgen vilket är problematiskt enligt Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket
En butik som valt att prioritera folkhälsa före försäljning är den norska matbutiken Kiwi som flyttat godiset bort från området där kassorna är, så att man inte måste passera det. Norge hade också skatt på socker, vilket togs bort för att norrmännen for till Sverige och köpte billigt snask.
– Problemet är ju inte påsken utan att lördagsgodiset har byggts på med fredagsmys och plötsligt är hela helgen en fredad zon för godis, chips och glass, säger Åsa Brugård Konde.