Den årliga disponibla inkomsten för en Uppsalafamilj bestående av två vuxna och två barn har ökat med 245 000 kronor sedan 1999. Det visar en färsk sammanställning från Statistiska centralbyrån, SCB.
Kommersen i full gång vid Bolandcity i Uppsala där UNT stöter ihop med Christian Andersson som är ute och shoppar.
– En kvarts miljon kronor mer om året efter skatt? Det är så mycket pengar att jag faktiskt har svårt att ta in det, säger han.
Och vi konsumerar för fullt, inte minst resor. I fjol noterade Arlanda 21 miljoner utrikespassagerare vilket är all time high och 42 procent mer än för fem år sedan.
– Folk i Sverige lever gott idag. Vi äter oftare ute och lägger mycket pengar på vårt boende, kommenterar Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
I Boländerna i Uppsala ligger Vålamagasinet, ett möbelvaruhus som satsar på exklusiva varor. Michael Pettersson som driver butiken tycker det märks tydligt att Uppsalaborna har fått mer pengar under 2000-talet.
– Efterfrågan på designade möbler har ökat kraftigt. Det handlar om kända varumärken till hög kvalitet och då stiger prisnivån.
Michael Pettersson visar en av butikens dyrare möbler, en fåtölj av handsytt läder. Fem-sex kunder om året brukar kosta på sig ett exemplar av den möbeln, trots att priset ligger på 120 000 kronor.
SCB:s undersökning visar att alla typer av hushåll i landets samtliga kommuner har fått en ökad snittinkomst efter skatt sedan millennieskiftet.
De som gynnats mest är hushåll med redan höga inkomster. Men faktum är att till exempel de som var 80 år eller äldre 2016 hade mer pengar att röra sig med än vad 50-64-åringar hade 1999.
Enligt Hans Heggemann på SCB har det svenska folket aldrig tidigare haft så mycket pengar att röra sig med.
– Den viktigaste orsaken är att lönerna stigit snabbare än inflationen. Andra förklaringar är jobbskatteavdraget och ökade kapitalinkomster från exempelvis aktier, säger Hans Heggemann.
Vad är det då som har fått lönerna att åka upp?
– Det handlar om ökad produktivitet, svarar Martin Nybom, nationalekonom vid IFAU i Uppsala.
Han förklarar att den utrustning vi använder, exempelvis datorer och industrirobotar, gör att vi arbetar mer effektivt. Arbetskraften som frigörs kan sedan ytterligare höja produktiviteten.
Dessutom har människor i Sverige blivit mer högutbildade.
– Det ökade humankapitalet kan bidra till nya innovationer, utveckling av produkter och liknande vilket också höjer värdet på det som produceras i samhället, säger Martin Nybom.
En viktig förändring är jobbskatteavdraget som infördes av den borgerliga Alliansen från 2006. Det har lett till en årlig skatteminskning med 29 400 kronor för den som har en årsinkomst på 360 000 kronor.
Mohamad Hassan, (L), kommunalråd i Uppsala, menar att jobbskatteavdraget gynnar ekonomin genom att folk får mer pengar, konsumtionen ökar och nya arbetstillfällen skapas.
Resonemanget underkänns av kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (V).
– Om pengarna istället gått till vård, skola och omsorg hade fler kunnat anställdas där vilket också gynnat konsumtionen. Istället slussas en stor del av pengarna från jobbskatteavdraget till människor med redan höga inkomster och klyftorna växer.
Men alla har inte fått dela på den ökande kakan. Margaretha Svensson Paras vid Uppsala stadsmission möter många med knaper ekonomi.
– Visst har medelklassen fått det bättre. Men det finns grupper som har det svårt, till exempel fattigpensionärer och utlandsfödda som kommit hit i 40- och 50-årsåldern.