Videon är inte längre tillgänglig
Den fjärde september 2000 sålde Uppsala kommun sitt energibolag Uppsala Energi till Vattenfall för 3,4 miljarder kronor. På mindre än ett år ökade fjärrvärmepriset med 16 procent, på fyra års tid steg priset med 25 procent.
För tio år sedan fylldes spaltmeter i UNT med nyhetsartiklar och upprörda insändare och debattinlägg om prishöjningarna. Uppsalahem övervägde att bygga egna värmeverk och vägrade, tillsammans med HSB, att betala höjningen 2001. Flera fastighetsbolag övervägde att byta till elvärme. Hyreshöjningar i kommunen skylldes på Vattenfall.
2002 var Uppsala landets fjärde dyraste fjärrvärmekommun, övertrumfad endast av småkommuner med stora investeringskostnader per invånare för att bygga fjärrvärmenät. Vattenfall höjde priserna, stängde dörren och vägrade lyssna. Uppsalaborna hade redan fått bra betalt för sitt fjärrvärmenät: 3,4 miljarder kronor.
Adrian Berg von Linde, chef på Vattenfall Värme i Uppsala sedan ett par år är inte den förste att be om ursäkt för företagets agerande direkt efter övertagandet av fjärrvärmenätet i Uppsala. Redan 2005 bad Nordenchefen och den nytillträdde Uppsalachefen om ursäkt på UNT:s debattsida. Det var ett misstag att höja priserna så snabbt, insåg man. Adrian Berg von Linde uttrycker det hela dock något rakare:
– Det var så förbannat klumpigt skött. Vi lider fortfarande av förtroendeproblemen som följde.
90 procent av alla bostäder i Uppsala har uppvärmning via fjärrvärmenätet. Men en undersökning som tv-kanalen 24 UNT har gjort visar att många av dem som bygger nytt väljer bergvärme i stället för att ansluta bostaden till värmenätet. En av orsakerna är att man befarar att Vattenfall Värme ska genomför nya chockhöjningar. Spåren förskräcker.
– Jag vill vara väldigt tydlig på den punkten. Vi kommer inte att höja priserna på det sättet igen. Man ska kunna räkna på sina kostnader på lång sikt, och då kan man inte hålla på och höja priserna på det sättet som gjordes för tio år sedan, säger Adrian Berg von Linde.
Fjärrvärmepriset i Uppsala ligger på snittet i Sverige, vilket många anser är för högt. Uppsala är en stor stad, med hög anslutningsgrad till värmenätet och då borde kostnaden också bli lägre.
– Vi har ett avkastningskrav på tio procent av sysselsatt kapital, och med tanke på de investeringar vi måste göra i det ganska slitna nätet och i själva anläggningen är det rimligt. Vi kommer att behöva bygga ett helt nytt kraftvärmeverk, säger Adrian Berg von Linde.
Vinsten för 2010 ser ut att hamna på 292 miljoner kronor efter avskrivningar. Det är högre än budget, vilket beror på köldknäppen i januari. Det är 9,2 procent av tillgångarna. Rörelsemarginalen, det vill säga vinsten som andel av omsättningen är på över 20 procent.