Uppsalabor med jobb har mer pengar än någonsin

Det ska löna sig att arbeta i framtiden. Det var ett av statsminister Reinfeldts löften i valrörelsen 2007. Tretton månader före valet verkar han ha hållt sitt löfte.
Det visar en undersökning genomförd av Institutet för privatekonomi på Swedbank, på uppdrag av UNT. Genom jobbskatteavdrag, sänkt fastighetsskatt och Riksbankens beslut att sänka reporäntan har den genomsnittliga förvärvsarbetande Uppsalafamiljen ungefär 53 000 kronor extra i plånboken i år, jämfört med valåret 2006. I uträkningen ingår inte löneökningarna som under perioden varit på ungefär tio procent.
Uträkningen grundas på två brutto inkomster: 21 100 kronor respektive 27 400 kronor. Det är de genomsnittliga förvärvsinkomsterna för kvinnor respektive män i Uppsala. Familjen har också ett bolån på 1 875 000 kronor med tre månaders rörlig ränta.
- Familjen har framför allt gjort sina ekonomiska vinster på jobbskatteavdraget och Riksbankens sänkning av reporäntan. De sparar exempelvis drygt 1 800 kronor i månaden på den förändrade bolåneräntan om de har rörlig ränta, säger Ylva Yngveson på Institutet för privatekonomi på Swedbank.

Läget är gynnsamt i Uppsala län just nu. Andelen arbetslösa i länet ligger lägst i landet. Företagarna här är generellt mer positiva än kollegerna i resten av Sverige, och enligt en undersökning från Länsförsäkringar säger sig nio av tio Uppsalabor inte känna av krisen. Och trots att den globala lågkonjunkturen just slagit i botten är köpkraften i Uppsala större än någonsin tidigare. Vi konsumerar för dubbelt så mycket pengar nu, jämfört med i början av 1970-talet. Dessutom har priset på el och elektronik sjunkit till anmärkningsvärt låga nivåer de senaste månaderna. Det innebär att de 53 000 kronorna räcker längre nu jämfört med år 2006. Så långt allt bra. Eller?

Medan den arbetande genomsnittsfamiljen i Uppsala kan glädjas åt 4 400 extra skattade kronor i månaden, lägre elräkning och att den rörliga räntan spås ligga kvar på rekordlåga nivåer ytterligare något år framöver, ökar klyftan mellan dem som har arbete, och dem som inte har det. Uträkningen från Swedbank talar sitt tydliga språk. Efter att den borgerliga regeringen bland annat genomfört en sänkning av taket i a-kassan, har en arbetslös Uppsalabo med genomsnittlig inkomst drygt 5 600 kronor mindre att röra sig med i år, jämfört med år 2006.
Den genomsnittliga arbetslösa Uppsalabon som försörjde sig på a-kassa 2006 fick 11 020 kronor i inkomst efter skatt varje månad. I år ligger månadsinkomsten 470 kronor lägre. Skillnaden mellan vinnarna och förlorarna i regeringens ekonomiska politik är alltså runt 60 000 kronor per år om man jämför motpolerna - en arbetande Uppsalafamilj med dubbla inkomster, villa och lån, med en ensamstående person utan arbete, villa eller lån.

Ylva Yngveson påpekar också att unga människor som inte hunnit komma in på arbetsmarknaden inte har tillgång till samhällets inkomstbortfallförsäkringar.
- Den borgerliga regeringens politik har aldrig riktat sig mot dem som har det sämre. Jag skulle beskriva den som oseriös, ansvarslös och populistisk, säger Lena Hartwig, socialdemokratiskt kommunalråd i Uppsala.
- När hon säger så utgår hon hela tiden från att folk vill stå utanför arbetsmarknaden. Vi jobbar för att fler ska komma in på arbetsmarknaden, och därmed få ta del av de fördelar som förvärvsarbete ger i dag, säger Gunnar Hedberg, moderat kommunalråd i Uppsala.

Det är egentligen bara en åsikt som förenar de båda kommunalråden: att det är roligt att många Uppsalabor fått mer pengar att röra sig med de senaste åren. Sedan är de, föga förvånande, inte överens på någon annan punkt.
- Visst är det roligt för de familjer som fått mer pengar i plånboken, men det är samtidigt på bekostnad av kvaliteten på vår kommunala och statliga verksamhet, kommenterar Lena Hartwig.
Tidigare i år aviserade Socialdemokraterna i Uppsala, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet en höjning av kommunalskatten med 20 öre.
- Ökade intäkter för kommunen och landstinget leder till lägre krav på besparingar och risk för uppsägningar. På det sättet motverkar vi att klyftorna i samhället blir större, säger hon.

Gunnar Hedberg vill i stället, återigen, påminna om de tusentals personer som fått en bättre ekonomisk situation tack vare de senaste årens ekonomiska politik.
Men samtidigt går han också emot sitt parti, och öppnar för att systemet för dem som absolut inte kan komma in på arbetsmarknaden borde ses över. Han anser att deras ersättning kan behöva höjas.
Så, tillbaka till den fiktiva Uppsalafamiljen med 53 000 kronor extra om året. Vad använder de arbetande Uppsalaborna sina extra pengar till... Ylva Yngveson tror att många använder pengarna till att öka standarden på sitt boende.
- Ett tydligt tecken är att bostadspriserna håller sig kvar på ungefär samma nivåer som innan lågkonjunkturen och till och med stiger på många håll. Här ser jag en stor risk att folk drar på sig alldeles för stora lån och vänjer sig vid nuvarande räntenivå, säger hon.

Ylva Yngveson rekommenderar därför de Uppsalabor som dragit nytta av regeringens ekonomiska politik att spara, åtminstone en del av pengarna.
Unga personer som har ett arbete bör spara mellan 4 000 och 5 000 kronor i månaden för framtida bostadsköp och familjebildning.
- Sparar man bara några hundralappar i månaden räcker det inte så långt om något går sönder eller om man blir arbetslös.

Uppsalabor med jobb har mer pengar än någonsin

Den arbetande Uppsalabon har aldrig haft så mycket pengar i plånboken som nu. Samtidigt ökar klyftan till dem som är arbetslösa och sjukskrivna. Har de tre senaste årens ekonomiska politik gjort dig till en vinnare, eller en förlorare?