– Hade det varit en gråsparv hade jag inte blivit så berörd men en duvhök. Det var fantastiskt för en djurvän och måste väl vara väldigt ovanligt. Jag har då i alla fall aldrig sett någon duvhök här i Gamla Uppsala under de 30 år som jag bott här, säger Peter Andersson.
När han upptäckte fågeln som satt på fönsterblecket tog han ut hunden i trädgården. Då fortsatte duvhöken och hunden Sally att titta på varandra medan Peter var framme med mobilen och tog bilder.
– Jag kanske inte är jättebra på fåglar men en duvhök känner jag igen. Den satt härinne i kanske tio minuter och det var jätteroligt men sen visste vi inte riktigt hur vi skulle få ut honom. Vi var inte rädda men en duvhök är ju inget som man tar i med fingrarna. De har vassa näbbar och det är ju en rovfågel, säger Peter Andersson.
Eftersom fönstret där fågeln satt öppnade sig inåt, ställde Peter fönstret bredvid på vid gavel. Och så fick han hjälp av sin son att försiktigt putta ut duvhöken som sedan flög ut över gården och försvann.