En 32-årig småföretagare i Uppsala fick in 1,3 miljoner kronor på sina bankkonton under 2016, pengar som inte kom från hans företag.
"Dessa insättningar kan inte förklaras utifrån tillgängliga uppgifter hos Skatteverket över dina inkomstförhållanden", konstaterade myndigheten.
32-åringen uppgav att han tagit flera lån och sålt möbler. Det var därför han hade fått in pengarna på sina konton.
En av insättningarna var på 53 000 kronor och enligt Uppsalabon rörde det sig om ett lån från Turkiet. Men en spårning visade att pengarna i själva verket kom från en hantverkare i Västsverige.
Mannen hade även fått en rad insättningar på 10 000 kronor styck som enligt honom själv gällde betalningar för möbler som han sålt. Totalt ska möbelförsäljningen ha inbringat 115 000 kronor.
Skatteverket konstaterar att Uppsalabon inte lämnat in några kvitton från möbelaffärerna. Myndigheten tycker det är konstigt att han fått betalt i så jämna poster, dessutom från flera personer i en mindre kommun i Västsverige där han har bolagsengagemang.
"Inbetalningarna som du förklarar som försäljning av möbler kommer kontinuerligt in på ett löneliknande sätt", skriver Skatteverket.
Mannens beskattningsbara inkomst av tjänst höjs med 168 000 kronor.
Trots att han inte lämnat underlag för resten av de påstådda lånen, totalt 1,1 miljoner kronor, slipper han att bli upptaxerad för det beloppet beslutar Skatteverket, dock utan att ange någon förklaring.
Personer som får in stora eller svårförklarliga belopp på sina konton utsätts för en allt hårdare granskning. Det kan handla om att någon plötsligt får in en stor summa pengar eller att en mängd mindre insättningar oväntat strömmar in.
Skärpta EU-regler mot penningtvätt tvingar bankerna att göra riskbedömning av kunder och att öka sin kundkännedom.
Den senaste tiden har många bankkunder fått svara på frågor som: Varifrån kommer pengarna du sätter in på kontot? Vad ska du använda pengarna till?
De som inte svarar på bankens frågor eller lämnar osanna uppgifter riskerar att kontot avvecklas och att övriga bankkontakter i form av lån och annat sägs upp.
Om bankerna inte agerar på misstankarna riskerar de sanktionsavgifter på miljonbelopp.
Kan inte bankkunden lämna någon rimlig förklaring till transaktionerna är banken skyldig att lämna en rapport till Finanspolisen. Det kan i slutänden resultera i ett åtal om penningtvättsbrott.
2017 anmäldes 3 136 penningtvättsbrott i landet. Det är en ökning med 59 procent jämfört med året innan. Sannolikt hänger det samman med bankernas hårdare kundkontroller.
Brottspengar som förs in i det finansiella systemet för att tvättas vita kan komma från exempelvis narkotikaförsäljning eller från företag som hanterar osanna fakturor för att betala ut oskattade pengar. Genom arbetet med att spåra penningtvätt upptäcks med andra ord även en del annan brottslighet.
Fram till 2017 kunde vissa finansiella aktörer undanta hela kategorier av kunder och transaktioner från kontroller. Men under 2017 och 2018 har det successivt införts tuffare regler för såväl kundkontroller som för penningtvättsbrott.