Uppsala vill uppmärksamma läkemedelsberoende

I ett förslag från länets styrgrupp för alkohol- och drogfrågor vill man inkludera förebyggande insatser mot läkemedelsberoende i det aktiva ANDT-arbetet i Uppsala. Om detta klubbas skulle det vara närmast unikt i Sverige, som inte har några nationella riktlinjer.

Ny satsning. Länsstyrelsen vill satsa på arbete mot läkemedelsberoende, säger Anna Haid.

Ny satsning. Länsstyrelsen vill satsa på arbete mot läkemedelsberoende, säger Anna Haid.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2017-01-14 08:00

Det förslaget har landshövdingens styrgrupp bestående av representanter från kommunerna, länsstyrelsen, polisen, Region Uppsala och universitetet lagt ut på remiss. I dag finns inget aktivt förebyggande arbete mot läkemedelsberoende i den nationella ANDT-strategin (alkohol-, narkotika-,dopnings- och tobaksfrågor). En del av problematiken finns kopplat till narkotikafrågorna, men inte som ett eget område. I Uppsalas förslag skriver man att detta är ett undanskymt problem som är svårt att både mäta, definiera och hantera.

Folkhälsomyndigheten har estimerat att 250 000 personer lever med läkemedelsberoende i dag - medvetet och omedvetet. För majoriteten av dessa består beroendet av läkemedel som skrivits ut på legal väg av läkare, vanligast är sömntabletter och smärtstillande medel.

– Vi vet alldeles för lite om problemet, och på nationell nivå har det verkat för komplext för att man ska integrera det i ANDT-arbetet. Men i Uppsala vill vi vara lite modiga och ta upp det. Det behövs en kartläggning för att få kunskap om vad som krävs i allt ifrån förebyggande åtgärder till vårdbehandlingar, säger Anna Haid som är ANDT-samordnare på Länsstyrelsen i Uppsala.

Vems ansvar är detta?

– Det är problemet, att det inte är tydligt. Eftersom det inte finns några nationella riktlinjer finns olika kulturer bland vårdgivarna, och det finns stora skillnader i hur man ordinerar sådana läkemedel. Uppsala är exempelvis på tredje plats i Sverige när det gäller utskrifter av ADHD-medicin bland ungdomar 10-17 år, det behöver vi utreda.

Men Anna Haid menar att detta inte bara är en regional fråga, utan måste prioriteras på nationell nivå.

– Det här är en utvecklingsfråga för hela Sverige. Man måste lyfta problemet på befolkningsnivå, och sprida kunskap bland allmänheten. Inom primärvården och på Akademiska vet jag att det finns ett begynnande projekt med att öka kunskaperna i frågan. Länets brukarnätverk har länge försökt att lyfta frågan och framhållt att det är viktigt att se skillnaden på att bli beroende av läkemedel ordinerade av läkare, och att medvetet försöka uppnå ett rus av läkemedlen. Brukarnätverket har värdefull kompetens som vi bör använda oss av för att göra så träffsäkra insatser som möjligt.

Om förslaget skulle antas den 18 januari skulle Uppsala vara närmast unik - endast ett län har gjort något liknande tidigare.

– Jönköping har tagit initiativ tidigare men tappat det på vägen, så Uppsala är det enda länet i dag som sticker ut hakan med detta. Men vi är ödmjuka inför problemet, det är komplext och mycket arbete ligger framför oss.

Kvarts miljon är beroende

Cirka 250 000 människor i Sverige befaras vara beroende av eller fysiologiskt tillvanda till smärtstillande, sömn- och lugnande medel. Bland dem är 118 000 i arbetsför ålder, 126 000 65 år eller äldre, och 600 mellan 15-19 år. Dessa räknas inte till den så kallade missbrukarpopulationen, det vill säga de som använder narkotiska läkemedel - ofta i kombination med alkohol eller andra droger - i berusningssyfte.

Källa: Folkhälsomyndigheten 2006

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!