Av de pengar som den nu dömde vd:n tog ut svart överförde han 1,4 miljoner kronor till en Uppsalakrog som numera är avvecklad.
Under flyktingvågen, som kulminerade 2015, startade en Uppsalabo ett företag som tog emot ensamkommande ungdomar. Men Skatteverket upptäckte att mannen, som var vd för företaget, inte hade deklarerat alla pengar han tog ut från verksamheten.
Ärendet överlämnades till polisen vars utredning avslöjade att Uppsalaföretagaren hade fört ut 9 miljoner kronor från sitt bolag utan att skatta för pengarna. Mannen döms nu av hovrätten till fängelse i ett år och nio månader för grovt skattebrott.
Enligt förundersökningen köpte vd:n bland annat en lägenhet utomlands för två miljoner av pengarna han tagit ut svart. Dessutom slussade han 1,4 miljoner kronor till en restaurang i centrala Uppsala, en krog som numera har upphört.
Flyktingbolaget försattes i konkurs 2019 med 274 000 kronor i underskott. Av handlingar framgår bland annat att den nu dömde vd:n leasade en Porsche genom bolaget, en bil med ett nypris på över en miljon kronor.
Att vd:n kunde ta ut så stora belopp ur flyktingbolaget hänger samman med att det genererade stora överskott. En av de kommuner som anlitade företaget var Uppsala som köpte tjänster för sammanlagt 6,3 miljoner.
Hur kunde kommunen slösa bort så mycket skattepengar, frågade sig delägaren i bolaget när UNT intervjuade honom 2019. Vd:n döms nu för skattebrott.
En delägare i bolaget larmade 2019 om en rad oegentligheter inom företaget. I en UNT-intervju sa delägaren att en bidragande grogrund till fusket var omfattande slöseri med kommunala medel i samband med mottagandet av ensamkommande.
Det företag som drevs av delägaren och den nu dömde vd:n arbetade på uppdrag av kommunerna med att ordna fram familjehem åt ensamkommande. För varje ensamkommande som placerades i en familj betalade kommunerna cirka 700 000 kronor om året. Hälften gick till familjehemmet i form av arvoden och omkostnader. Resten, cirka 350 000 kronor per individ, gick till företaget.
Många företag som arbetade med ensamkommande under och efter flyktingvågen 2015 gjorde stora vinster från kommunala pengar.
Ett av verksamhetsåren hade det aktuella bolaget intäkter på 26 miljoner varav 9 miljoner blev vinst. Jämfört med många andra branscher är det en mycket hög vinstmarginal.
I UNT-intervjun menade delägaren att det var obegripligt att kommunerna använde den här typen av privata företag för hitta familjehem.
"Vi utförde ju i stort sett inget arbete alls för de pengarna. Varför anställde inte kommunerna egen personal för att ta fram familjehem?" undrade delägaren.