I februari i år kunde UNT berätta om att beredskapen för att fånga upp unga som planerar att strida för IS är dålig i Uppsala. Nio månader senare har kommunen fortfarande ingen handlingplan mot våldsbejakande extremism. Däremot har det jobbats med frågorna under året.
– Vi har haft en arbetsgrupp med polisen, säpo och representanter från olika verksamheter som kommer i kontakt med unga och unga vuxna. Under våra träffar har vi lyft frågan om vad som behöver göras på de olika fronterna för att förhindra rekrytering till extremistgrupper, säger Carina Börjesdotter, som är samordnare för Brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun.
Enligt säkerhetspolisen har drygt 300 individer i Sverige rest till bland annat Syrien och Irak för att ansluta sig till terrororganisationen IS. Hur siffran ser ut i Uppsala har Säpo dock inte avslöjat.
– Vi har inte fått information om att det skulle förekomma så mycket aktiviteter här, men det är klart att det pågår. Mycket rekrytering sker ju via nätet, säger Carina Börjesdotter.
Under en konferens i Uppsala i oktober ansåg Mona Sahlin, som har rollen som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, att Uppsala kommun måste bli bättre på att arbeta mot extremism och rekomenderade att man skulle arbeta med SSP, samverkan mellan socialtjänst, skola och polis. Det är dock någonting som redan görs enligt Carina Börjesdotter.
– Det finns en samverkan mellan de berörda parterna redan i dag. Men vi måste fortsätta jobba med det.
Vad tror du är lösningen för att förhindra extremism bland unga?
– Det är viktigt att alla verksamheter som kommer i kontakt med unga personer skaffar sig kunskap om extremism och bli medvetna om att det finns. Det är viktigt att vara lyhörd och prata om extremism i olika former. Dessutom handlar det väldigt mycket om att det ska finnas en bra samverkan mellan de berörda parterna.