Nytillverkade solceller på Ångströmslaboratoriet. Det material som absorberar solljuset består av koppar, indium, gallium och selen, därav akronymen CIGS.
Ett klimatsmartare alternativ som utnyttjar solljuset mer effektivt. Så kan man beskriva CIGS-solcellerna, en typ av tandemsolceller som består av en vanlig skiva fönsterglas som försetts med flera skikt där varje del har en specifik uppgift.
Uppsala universitet har länge varit ledande i utvecklingen av solcellerna och har nu slagit världsrekord i hur mycket elektrisk effekt man kunnat utvinna från CIGS-solcellerna, 23,64 procent av solljuset. Detta i samarbete med företaget First Solars Uppsalaavdelning. Därmed är det gamla japanska rekordet på 23,35 procent besegrat.
– Det kanske inte låter som en imponerande förbättring, men det visar att vi är i framkant när det gäller att hitta goda framtidsalternativ, säger Marika Edoff, professor i solcellsteknik vid Uppsala universitet.
Tillsammans med förstaförfattaren Jan Keller har rapporten nyligen publicerats i tidskriften Nature Energy, något som enligt Marika Edoff fått ett stort internationell genomslag.
När CIGS-solcellerna kommer att synas ute i samhället är dock svårt att säga. I dag dominerar kiselsolceller på den privata marknaden och Marika Edoff tror att det kan dröja många år innan CIGS-solceller är i bruk.
– Det är svårt att veta när, men jag skulle uppskatta ungefär fem år. Det ska göras många tester och hållbarhet och effektivitet innan dess. Så det är inget man ska sitta och vänta på. Men testerna har gett lovande resultat, säger hon.