Uppsala Universitet gör nya kopparexperiment

Den senaste tiden har frågan kring kopparkorrosion diskuterats flitigt sedan KTH-forskare med Peter Szakalós i spetsen publicerade nya artiklar i ämnet 2008. Dessa stödde den tes som Gunnar Hultquist förde fram under 1980-talet om att koppar kan korrodera i syrefritt vatten, något som SKB, Svensk Kärnbränslehantering, vänder sig emot. Som UNT tidigare rapporterat hölls ett forskarseminarium under hösten 2009 där man konstaterade att mer forskning behövs. På uppdrag av SKB kommer Uppsala universitet nu att genomföra upprepningar av Hultquists experiment, för att undersöka ifall teorin om kopparkorrosion stämmer.
– Eftersom ingen slutsats kunde dras huruvida det är sant eller inte att koppar korroderar i syrefritt vatten, tog vi kontakt med Uppsala universitet och Ångströmslaboratoriet. Delvis på grund av deras kunskap och kapacitet men även möjligheten till nära kontakt, säger Peter Wikberg, forskningschef på SKB.

Under sommaren görs en förstudie kring hur experimenten bör utformas, vilka sedan väntas inledas under hösten. Förutom att åter genomföra Hultquists experiment kommer man också att öppna en glasbehållare som har stått med vatten och koppar i 18 år. Enligt Peter Wikberg borde man rimligtvis kunna se om något har hänt med kopparen även här.
Det är i huvudsak institutionen för materialkemi som kommer att genomföra försöken. För tillfället planeras en mycket noggrann studie av korrosion av koppar i rent vatten. Yvonne Brandt Andersson, professor i oorganisk kemi berättar att ett grundforskningskoncept har presenterats, medan man fortfarande arbetar med själva projektbeskrivningen.

En referensgrupp har utsetts som är tänkt ska följa hela arbetet. Den består av deltagare från Östhammars och Oskarshamns, Regionförbundet samt miljöorganisationer. Referensgruppen kommer att få löpande information om arbetet och möten kommer att hållas i samband med experimenten för att referensgruppen ska kunna närvara.
Peter Wikberg säger att SKB fortfarande är mycket tveksamma till om kopparkorrosionen alls existerar men anser att experimenten självklart bör utföras för att få fram konkreta belägg.
– Om det visar sig att Hultquists och Szákalos teori stämmer får vi helt ny kunskap om koppar som material. Men det får däremot ingen praktisk konsekvens för kapselns hållbarhet, eftersom vi vet att vi kan lita på de beräkningsmodeller som används i säkerhetsanalyserna, förklarar Peter Wikberg.

Johan Swahn är kanslichef på MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, och kommer att sitta med i referensgruppen.
– Vi kommer att försöka följa och förstå vad som händer och få tillgång till så mycket material som möjligt. För oss är det väsentligt att SKB hanterar den här frågan på ett sätt som är acceptabelt. Vår bild är att det historiskt sett inte har gjorts det, säger Johan Swahn.
Han anser att det saknas en ordentlig helhetsbild från SKB:s sida och att de heller inte har utfört några långtidsförsök i laboratorium. De korta som har gjorts menar han bara har utförts för att förstå processerna.
– SKB har inte arbetat med det stora pusslet mer än att bara titta på vissa bitar. Dessutom har myndigheterna varit ganska tysta i denna fråga. Hultquist fick mycket kritik för sitt experiment på 80-talet, och när det gjordes ytterligare ett par försök där man såg förändringar gjordes det ändå ingenting, berättar Johan Swahn.
– Om vi inte är hundra procent säkra på vad koppar som material innebär kan vi inte börja bygga ett slutförvar. Därför är det viktigt att nu få bekräftat att det finns en fundamental korrosionsprocess.