Uppsala universitet akterseglat av konkurrent
Tre miljarder kronor av skattebetalarnas pengar har delats ut av statliga Vetenskapsrådet i Linnéstöd till forskning. Uppsala universitet är inte den stora vinnaren.
Universitetshuset.
Foto: Rolf Hamilton
- I år fick vi den tilldelning som vi brukar få, om man ser till hur fördelningen av andra anslag från Vetenskapsrådet ser ut. Men vi vill lyckas bättre. Frågan är vad Lund, som lyckats med det, gör i sina ansökningar, säger Uppsala universitets rektor Anders Hallberg.
Linnéstöden är Vetenskapsrådets största och mest långsiktiga stöd och delades ut första gången år 2006. Stöden har blivit en stor "snackis" i forskarvärlden och det har talats om att det krävs lobbying och att man inte får vara kritisk mot anslagsgivaren för att få pengar.
Efter första anslagsomgången var också den öppna kritiken, bland annat under Vetenskapsrådets utvärdering, mycket hård. Insynen i besluten var för liten, det fanns en jävsproblematik, och framför allt ändrades spelreglerna flera gånger, till och med efter att ansökningstiden gått ut.
I år är kritiken mildare, men den finns. Anslagsbesluten tas av en panel som till stöd har utlåtanden från internationella expertgrupper. Det har visat sig att ett mycket gott betyg av expertgrupperna inte nödvändigtvis ger stöd, ändå ger panelen som tar beslutet endast standardformuleringar som motivering.
- Vi har räknat ut ett medelbetyg för Uppsala utifrån expertgruppernas omdömen, och där är vi bättre än Lund. Ändå fick de dubbelt så många stöd som vi, säger Olaf Svenningsen, forskningssekreterare på Uppsala universitet som analyserat fördelningen av Linnéstöden.
Professor Måns Ehrenberg vid Uppsala universitet fick stöd i första omgången. När han var med och sökte även andra året för ett konsortium av sju forskargrupper från Uppsala fick ansökan lysande omdömen av de internationella experterna. Ändå fick han avslag.
Måns Ehrenberg överklagade och fick veta att ansökan fallit på grund av en formell detalj. Ansökan hade inte tillräckligt noga redogjort för hur de två projekten överlappar varandra.
- I själva verket är det försumbart, det handlar om en doktorandtjänst. Att sågas på tekniska grunder när man ansetts vara i paritet med de främsta i världen är väldigt jobbigt, och man måste säga att Vetenskapsrådet gjorde en konstig prioritering, säger Måns Ehrenberg.
I dag får svensk forskning den största delen av sina anslag utifrån och inte från universiteten. Konkurrensen om pengarna är stenhård och det gäller att söka allt som går.
- Det finns en översökning. Då är det klart att det är skönt att kunna avfärda några ansökningar på formella grunder, det gör bedömningen lättare, säger Måns Ehrenberg.
En annan kritisk Uppsalaprofessor är Jan-Otto Carlsson, tidigare vicerektor för naturvetenskap- och teknikområdet. Han riktar mer generell kritik mot Linnéstödens utformning.
- Jag har aldrig gillat den här typen av långsiktiga och stora stöd. Det stänger in forskare i många år och gör systemet fruset. I stället borde man ge till mindre grupper som har större frihet. Då kan dessutom fler få stöd. Så fungerar det i Tyskland, säger han.
I dag lägger forskarna ner en mycket stor del av sin arbetstid på att söka pengar. Men i Sverige är andelen ansökningar som beviljas stöd väldigt låg, enligt Jan-Otto Carlsson.
- Det är fullständigt vansinnigt, säger han.
Linnéstöden har delats ut två gånger och trots kritiken kan det bli tal om en tredje gång. Frågan är då hur Uppsala ska ta igen glappet till Lund.
- Vi ska helt enkelt bli bättre, säger Anders Hallberg.
Ska höja konkurrenskraften
Linnéstödet ska enligt Vetenskapsrådet höja Sveriges internationella konkurrenskraft genom att starka miljöer från alla vetenskapsområden garanteras 5-10 miljoner årligen under en 10-årsperiod. Stödet omfattar årligen 140 miljoner kronor, alltså 1,4 miljarder kronor under 10-årsperioden.
@8a TEXT RAK:Till årets Linnéstöd inkom 105 ansökningar, 20 miljöer fick anslag, varav tre från Uppsala universitet, och ett delades mellan Uppsala och Karolinska institutet. Första året fick Lund åtta stöd och Uppsala ett. Lund har tilldelats nära 1,1 miljard kronor, Uppsala 250 miljoner kronor.
Utlysningen är ett samarbete mellan Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet.
Linnéstödet ska enligt Vetenskapsrådet höja Sveriges internationella konkurrenskraft genom att starka miljöer från alla vetenskapsområden garanteras 5-10 miljoner årligen under en 10-årsperiod. Stödet omfattar årligen 140 miljoner kronor, alltså 1,4 miljarder kronor under 10-årsperioden.
@8a TEXT RAK:Till årets Linnéstöd inkom 105 ansökningar, 20 miljöer fick anslag, varav tre från Uppsala universitet, och ett delades mellan Uppsala och Karolinska institutet. Första året fick Lund åtta stöd och Uppsala ett. Lund har tilldelats nära 1,1 miljard kronor, Uppsala 250 miljoner kronor.
Utlysningen är ett samarbete mellan Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!