Under åren 2015–2019 byggdes det totalt 9 732 bostäder i Uppsala kommun. 14 procent var småhus, det vill säga villa, radhus eller kedjehus. Medan 86 procent var lägenheter.
Det innebär en stor kursändring. Från 1975, det tidigaste år SCB har data från, till och med 1999 var hela 45 procent av bostäderna som byggdes i Uppsala småhus. Under 2000-talet har trenden sedan varit tydlig: andelen småhus blir allt mindre.
– Eftersom det under lång tid byggdes alldeles för få bostäder har fokus varit att få fram många bostäder på kort tid. Genom att bygga flerbostadshus kommer man snabbare upp i volym, så småhusen har litegrann fått stryka på foten, säger Erik Pelling (S), kommunalråd i Uppsala med ansvar för bostadsbyggande.
Samtidigt är efterfrågan på att bo i villa, radhus eller kedjehus stor. 75 procent av svenskarna vill bo i eget hus, enligt flera Sifo-undersökningar. Endast omkring hälften gör dock det.
Och det behövs fler småhus i Uppsala. Det konstateras i den externa utredning om bostadsbehovet som kommunen beställde 2018. Enligt utredningen borde det exempelvis ha byggts 583 småhus i Uppsala kommun 2019. Antalet småhus som faktiskt byggdes i fjol var dock endast 184, medan antalet lägenheter uppgick till 2 903.
Utredningen spår också att behovet av småhus ökar eftersom de många 90-talisterna nu börjar bilda familj. Uppemot 35 procent av Uppsalas nyproduktion de kommande åren bör därför vara småhus, enligt utredningen.
Men Uppsala kommun går i sin planering åt andra hållet. Av de 2 800 bostäder som man i snitt tänker bygga årligen till år 2030 är andelen småhus bara 11 procent.
– Det är för lite. Efterfrågan finns ju, vi märker av ett stort intresse för eget hus. Men sedan har ju långt ifrån alla råd att bo i ett nyproducerat sådant, säger Erik Pelling.
Varför planerar ni inte för fler småhus om ni anser att det byggs för få sådana?
– Nu när vi inte längre har kniven mot strupen att bygga lika mycket kan vi jobba mer på blandningen. Vi har som mål att öka andelen småhus. Exakt hur stor den andelen bör vara har vi inte diskuterat. Än i alla fall.
Att bygga flerbostadshus har dock flera fördelar, framhåller han. Förutom att man använder marken mer effektivt får kommunen då mer betalt för marken – pengar som används för att bekosta nya skolor och vägar i området. Och så finns ju miljövinsten: genom lägenheter kan fler bo hyfsat centralt och därmed lättare cykla eller åka kollektivt.
Några nya villaområden kommer det inte att bli i Uppsala stad, enligt Pelling. I orter runt Uppsala, som Storvreta och Bälinge, planeras för renodlade villakvarter. Men i Uppsala består framtida bostadsområden snarare av en mix av bostadsrätter, hyresrätter och radhus.
– Att få in stadsradhus bland flerbostadshus tror jag många tycker är en attraktiv boendemiljö.
Andelen småhus minskar i hela Sverige, dock inte lika mycket som i Uppsala. Enligt den externa utredningen riskerar Uppsala att "gå miste om en del målgrupper som tidigare etablerat sig i kommunen" om utbudet av småhus blir för litet. Det vill säga: barnfamiljer som har råd att köpa hus väljer andra städer. Erik Pelling ser att det delvis redan skett.
– Knivsta har nog knipit en del av familjerna. Ska man bekämpa segregation behövs alla typer av familjer, med olika inkomster och bakgrund. Så visst behöver vi fler småhus i Uppsala.