Daniel Björklöf funderar på om nya väljargrupper kan skrämma iväg gamla väljare. "Om man märker vilka som röstar på partiet känner man kanske att det inte längre är ens eget parti."
Partierna är nu inne i slutspurten av sina analyser av valet 2022. När UNT jämför resultatet av årets riksdagsval med valet 2018 framträder några tydliga trender:
Socialdemokraterna vinner väljarstöd i flera välbärgade villaområden i Uppsala kommun. Samtidigt tappar Centern tappar på landsbygden och har nu sitt största stöd i mer urbana områden.
Pappalediga Sunnerstabon Daniel Björklöf ser förvånad ut när han får höra att Socialdemokraterna gått starkt framåt i hans kvarter.
– Ja...det hade jag inte gissat, med tanke på hur många höginkomsttagare det bor här, säger han och vaggar vagnen för att ettåriga Novalie ska fortsätta sova.
Han, som själv röstar på Miljöpartiet sedan länge, ser flera tänkbara anledningar till att S vunnit mark i välbärgade områden.
– Kanske för att inte ge SD inflytande. Kanske är det en Magdalena Andersson-effekt, jag tycker att hon visat på starkt ledarskap. Och så har ju S rört sig alltmer mot mitten.
Här i valdistriktet Norra Sunnersta fick Socialdemokraterna 23,1 procent i riksdagsvalet – 7,95 procentenheter mer än 2018. Moderaterna är fortfarande största parti, men inte med någon större marginal. Så ser det också ut i flera andra traditionellt borgerliga fästen som Luthagen och Norby. I Norby är nu Socialdemokraterna rentav störst och stödet för Magdalena Anderssons regeringsunderlag är uppe i runt 60 procent.
Statsvetaren och S-debattören Stig-Björn Ljunggren är inte förvånad över trenderna i Uppsalas valdistrikt. "S är ett parti för de arbetare som finns där som deras kärna, men det har varit dåliga på att förvalta det."
S-debattören, statsvetaren och tidigare Uppsalabon Stig-Björn Ljunggren är inte förvånad.
– Det stämmer med min bild av Uppsala. Det här är inte några traditionella sosseväljare som återvänt. De har inte röstat på partiet S utan på Magdalena Andersson som verkar stabil och pålitlig och som den vuxna i rummet.
Visst kan en delförklaring vara att borgerliga väljare valt att rösta på S för att de inte vill ta i SD, resonerar Stig-Björn Ljunggren. Men S hade aldrig ökat så stort i de här områdena om de inte anpassat sig och bytt fot i några traditionellt borgerliga frågor som brottsbekämpning och Nato-frågan. Dessa frågor, menar han, var mycket mer avgörande för väljare i stadsdelar som Luthagen, Norby och Sunnersta, än bränslepriserna som inom andra grupper tenderat att driva väljare åt höger.
– Det här är en grupp väljare som inte drabbas på samma sätt av bränslepriserna, de är väl dessutom fjärrvärmemänniskor så de har inte fått samma käftsmäll av dyrtiderna – och har hygglig marginal när de går och handlar på Luthagens livs, säger Stig-Björn Ljunggren.
Anders Westholm, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet, säger att en persons socioekonomiska status får allt mindre betydelse för hur man röstar. "De enkla måtten på vem man är i samhället, som yrke eller inkomst, speglar inte längre den sociala realitet vi lever i."
Trenden är inte exklusiv för Uppsala kommun. SVT:s nationella valundersökning pekar på just dessa förändringar i Socialdemokraternas stöd hos väljarkategorierna tjänstemän och arbetare. Anders Westholm är professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet och påpekar att man inte ska stirra sig blind på statistiken från ett enda val. Samtidigt bekräftar siffrorna en förändring som skett under en längre tid.
– Socialdemokraterna var ursprungligen helt klart ett arbetarparti och man appellerade direkt till arbetarklassen. Men det budskapet började man ändra redan på 1960-talet, kanske ännu tidigare. I stället för arbetare började man prata om löntagare. Det fanns en medveten tanke hos S att slå sig in bland tjänstemännen, då man upptäckt att arbetarklassen inte längre växte, säger Anders Westholm.
Statsvetaren och tidigare Uppsalabon Stig-Björn Ljunggren menar att S aldrig hade ökat så stort i välbärgade områden om inte partiet anpassat sig och bytt fot i några traditionellt borgerliga frågor, så som brottsbekämpning och Nato.
Dessutom har en ny utmanare om kärnväljarna kommit in från höger under 2000-talet: Sverigedemokraterna.
Nationellt blev S och SD nästan lika stora bland arbetare i årets riksdagsval (32 respektive 29 procent). Oskar Hultin Bäckersten, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tror att kampen om just den väljargruppen kommer att hålla i sig över tid.
– På ett sätt kan man se att S tillväxt mattats av, att de kanske etablerat sig på den här nivån. Men man ser att S försöker anpassa sig efter SD:s politik och vad deras väljare föredrar, alltså en stramare flyktingpolitik.
Oskar Hultin Bäckersten menar att S haft lite av en identitetskris sedan 1990-talet, men att kampen om väljarna intensifierats i takt med SD:s framväxt.
– De senaste valen verkar S växa bland tjänstemän och kan kompensera för att man tappar arbetare, och på ett sätt kanske det inte spelar någon roll varifrån rösterna kommer. Men det är ju ändå så att S har som sin ideologiska och identitetsmässiga bas att representera arbetarväljare. Det är kanske mer utmanande för deras identitet än det varit för andra partier.
Oskar Hultin Bäckersten, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet, konstaterar att S haft lite av en identitetskris sedan 1990-talet.
Sossarna ser sig själva som ett "catch all-parti", alltså att både tjänstemän och arbetare röstar på dem, enligt Stig-Björn Ljunggren.
– Den diskussionen finns ju, att "ska vi byta ut väljarna?". Arbetarklassen är trots allt en minskande grupp medan tjänstemännen ökar, det har S lyft fram i valanlyser sedan 1960-talet. Lösningen har varit att man ska vinna bägge för att vara ett 40-procentsparti, man vägrar ta beslutet att byta ut väljarna.
Risken är att det slår tillbaka på partiet och att man inte lockar någon av grupperna. Men Stig-Björn Ljunggren tror inte att S kommer att slopa profilen som Sveriges "arbetareparti" – de är för bundna vid sin historia och tradition.
Men vad säger du själv då, är de fortfarande ett arbetarparti?
– Nej, nja ... ja, alltså de är ett parti för de arbetare som finns där som deras kärna, men det har varit dåliga på att förvalta det. Moderaterna blev på ett sätt det nya arbetarpartiet i valet, de tog över en del av väljarna från S.
Här, i kvarteren intill Fyrisån, har Socialdemokraterna gått starkt framåt. Det är inget nytt att S vänder sig till medelklassen, enligt Ardalan Shekarabi, distriktsordförande för Socialdemokraterna i Uppsala och riksdagsledamot.
De borgerliga väljare som för första gången röstade S i årets val, kommer partiet jobba hårt för att behålla. Så resonerar Ardalan Shekarabi, riksdagledamot och distriktsordförande för Socialdemokraterna i Uppsala. Samtidigt säger han att det "absolut inte" betyder att partiet kommer att driva andra frågor.
– De har röstat på S för att vi står upp för ett antal värden. Jag tror inte de här väljarna uppfattar de traditionella vänster-högerfrågorna som sina hjärtefrågor.
Även Shekarabi tror att orsaken är en kombination av ett stort förtroende för Magdalena Andersson som partiledare och att SD väcker starka antipatier hos vissa väljare som lämnat de borgerliga partierna när samarbetet med SD blivit mer organiserat.
Även om Socialdemokraterna gått framåt i Uppsala som helhet så finns det områden där partiet har tappat i stöd. I kvarteren runt Bandstolsvägen, i Gottsunda, Löten och Nyby tappar man väljare – områden som traditionellt haft fler arbetarväljare. Det är också distrikt där uppstickarpartiet Nyans, som nationellt inte fick mer än en halv procent av rösterna, har lockat betydligt fler väljare.
Hur påverkar det här S som parti?
– Det är inget nytt att vi vänder oss till medelklassen. Det moderna folkhemmet handlade om att inkludera medelklassen in i väljarbasen tillsammans med arbetarklassen. Den koalitionen mellan progressiva akademiker och arbetarklassen är vår traditionella bas. Under olika årtionden har vi varit utmanade från olika håll, säger Ardalan Shekarabi.
Thomas Strandgren i Åkerlänna röstar själv rött, men kan förstå varför SD går starkt här. "På landsbygden lever många av jordbruk och skog och lönsamheten har gått ner nåt enormt. Då vill folk se en förändring."
Ett annat parti som nu ser sin traditionella väljarbas förändras är Centerpartiet. Sedan partiets bildande 1913 har landsbygdspolitiken varit partiets ryggrad. När rösterna räknats samman efter årets riksdagsval stod det klart att Centerpartiets starkaste fästen numera främst ligger i stan, som exempelvis Kåbo, Södra Gottsunda/Vårdsätra och Luthagen. På landsbygden tappar partiet stort i en rad distrikt.
I Åkerlänna i nordöstra delen av kommunen lämnade närmare sex av tio centerväljare partiet mellan 2018 och 2022: stödet rasade från 15,6 till 6,6 procent. I stället gick Sverigedemokraterna starkt framåt, från 26,5 till 36,7 procent och är nu distriktets klart största parti.
En av dem som röstade i Åkerlänna bygdegård var Thomas Strandgren, som nu är på väg in till Handlarn's, bygdens butik. Han är inte så överraskad av valresultatet.
– Jag tror att många här har tappat hoppet om utvecklingen och att SD får de missnöjdas röster. På landsbygden lever många av jordbruk och skog och lönsamheten har gått ner nåt enormt. Då vill folk se en förändring.
– Själv tror jag inte att det är rätt väg att gå, jag röstade rött. Men jag kan förstå missnöjet.
"Jag är egentligen gråsosse, men för första gången röstade jag på Moderaterna. Sossarna har inte gjort sitt jobb, de borde ha tagit tag i vissa saker", säger Mats Edin som bor i Björklinge.
I en lada står Mats Edin med Lisa Nilsson i hörlurarna. Han bor själv i Björklinge men är här i Åkerlänna och hjälper sonen inför novemberkåsan, förklarar han när han stängt av musiken. Han tycker inte att det är särskilt märkligt att C tappar på landsbygden.
– Förut var C ett landsortsparti. Nu är det som att de tar det bästa med landsbygden, men svårare frågor tar de inte tag i längre. Som skolan här, säger han och nickar åt den låga röda byggnaden på andra sidan vägen, där Åkerlänna skola låg innan den lades ner 2016.
– SD har tagit många frågor. Det är kanske enkla frågor, men ändå frågor som folk pratar om. Om det varit ett inbrott här i byn är det ofta en utländsk liga. Sånt späder på missnöjet.
I Åkerlänna tappade Centerpartiet sex av tio väljare i årets riksdagsval. Mats Edin är inte förvånad. "Förut var C ett landsortsparti. Nu är det som att de tar det bästa med landsbygden, men svårare frågor tar de inte tag i längre. I stället har SD tagit många frågor", menar han.
Själv är Mats Edin "egentligen gråsosse", som han uttrycker det. Men för första gången röstade han i år på Moderaterna. S har inte gjort sitt jobb, menar han.
– De borde tagit tag i vissa saker. För mig skulle vi kunna ha hur mycket invandring som helst, bara folk får en möjlighet att sköta sig. Nu är det för enkelt att inte sköta sig. Det är dags för några andra partier att pröva sina idéer.
I Åkerlänna rasade Centerpartiet från 15,6 till 6,6 procent i årets riksdagsval. I stället gick Sverigedemokraterna starkt framåt, från 26,5 till 36,7 procent och är nu distriktets klart största parti.
Catarina Deremar, riksdagsledamot för Centerpartiet i Uppsala län, är bekymrad över det stora väljartappat i traditionella centerfästen.
– Jag kan bara konstatera att väljarna har gått på den populism som funnits i debatten, som frågan om bränslepriser. Vi valde en annan strategi där vi har pratat om långsiktiga lösningar som är bra för klimatet och miljön. Men det gick inte hem, säger hon.
Stig-Björn Ljunggrens analys är att Centern tappade för mycket av sin kärna under valrörelsen när de tog ställning mot SD men samtidigt valde att samarbeta med S.
– De hade nog räknat med att få fler borgerliga väljare, men de borgerliga väljare som ville undvika SD drog öronen åt sig efter att C satte sig i knät på S.
Ljunggren tror att Centerpartiet kommer att försöka ta sig tillbaka in bland landsbygdsväljarna med den nya partiledningen, vilken det nu blir, och att de gradvis kommer att röra sig över till den borgerliga sidan – "vilket ju är Socialdemokraternas skräckscenario".
"Jag är borgerligt sinnad själv och det här är besvärande för mig personligen", säger Catarina Deremar (C), om att partiet ställde sig på Magdalena Anderssons sida inför riksdagsvalet.
Catarina Deremar säger att landsbygdsfrågorna och lantbrukets förutsättningar alltid varit prioriterade frågor för partiet. Men hon påpekar att det inte är säkert att man identifierar sig med ett politiskt budskap bara för att man bor på en viss plats.
– Det här är något som vi får fundera på. Samtidigt måste vi få väljare även inne i stan.
Hur mycket har ställningstagandet i regeringsfrågan påverkat tror du?
–Jag tror att vi både kan ha fått och tappat väljare på att vi ställde oss bakom Magdalena Andersson. Jag är borgerligt sinnad själv och det här är besvärande för mig personligen. Samtidigt vill jag inte samarbeta med SD.
När du tänker på en av dina väljare, vem ser du framför dig då?
– En småföretagare, eller i alla fall en person som tycker att småföretag är viktiga, och samtidigt bryr sig om landsbygden, klimatet och miljön.
Sunnersta är ett av flera välbärgade områden i Uppsala där Socialdemokraterna gick starkt framåt i årets riksdagsval.
Professor Anders Westholm konstaterar att en persons socioekonomiska status får allt mindre betydelse för hur man röstar.
– Var man bor har i dag mycket mindre betydelse för vilka man i praktiken umgås med. Vi reser mycket, kommunicerar virtuellt, har mycket större valmöjligheter kring vad vi läser och tittar på. De enkla måtten på vem man är i samhället, som yrke eller inkomst, speglar inte längre den sociala realitet vi lever i.
Om människor tidigare röstade efter ekonomisk status, eller klass, röstar man i dag efter åsikt. Står inte partiet längre för det man röstat på så byter man parti.
– Så var det inte tidigare. Valforskning om hur väljarkåren ändrats sedan mitten av 50-talet visar att folk i sakfrågorna kanske faktiskt stod närmare högern men ändå röstade på S därför att man var arbetare – och vice versa.
"Jag tror att S fick fler röster för att folk inte ville ge SD makt. Men det kan nog vara lätt förlorade väljare", tror Astrid Arwidsson i Sunnersta.
Tillbaka i Sunnersta är Astrid Arwidsson på väg till Coop med en tygkasse dinglande i ena handen. Hon blir glad när hon hör att fler här i området röstar på S eftersom hon själv röstar åt vänster. Hon tror att förändringen i årets val kan handla om ett ställningstagande mot SD.
– Det kan nog vara lätt förlorade väljare. Om SD-frågan inte är en fråga i nästa val så är borgerligheten trygg i välbärgade områden, spår hon.