Uppsala straffas för sena insatser

Försenade insatser till personer med svåra funktionshinder har kostat Uppsala kommun 1,5 miljoner kronor i straffavgifter sedan 2008.

Uppsala2010-08-15 09:00

– Handlar det om ledsagare, daglig verksamhet eller kontaktpersoner kan det vara väldigt allvarligt om det dröjer, säger Birgitta Anér, ledamot i Autism- och Aspergerföreningen.
Sedan 1 juli 2008 kan förvaltningsrätten (tidigare länsrätten) utdöma en speciell avgift till de kommuner som inte har ordnat fram boende, kontaktperson eller annat stöd till personer med funktionshinder, tre månader efter ett beslut.

Det har kostat Uppsala kommun 1,5 miljoner kronor hittills.
– Det är mycket pengar. Men i princip så blir det ingen extrakostnad för kommunen. Utgångspunkten är att vi får betala vad exempelvis ett boende hade kostat under den period vi inte har ordnat ett sådant. Så det är inte så att det blir en dubbel kostnad för oss, säger Roger Jo Linder.

Kontoret för vuxna med funktionshinder där Roger Jo Linder är chef är den förvaltning som fått betala merparten av de 1 518 200 kronor som avgifterna har kostat Uppsala kommun.
Av 17 domar mot kontoret i länsrätt och förvaltningsrätt har 12 resulterat i en så kallad särskild avgift. Sammanlagt rör det sig om 1 420 700 kronor för Roger JoLinders förvaltning.
– Det är rätt sorgligt, för de pengarna hade kunnat användas till någonting bättre än böter, säger Birgitta Anér, styrelseledamot i Autism- och Aspergerföreningen.

Hon berättar att 53 personer har sökt ledsagarbidrag för att kunna åka på lägersemester i sommar, men att många fått avslag. Birgitta Anér hade hellre sett att pengarna använts där.
Pär Ödman, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting (SKL) är kritisk till avgifterna och vill att lagstiftningen ska ses över.
– Avgifterna handlar om att komma till rätta med lagtrots. Men vi tycker inte att det här handlar om trots, utan om saker som kommunerna inte alltid kan styra. När det gäller exempelvis kontaktpersoner så handlar det om att hitta någon som kan utföra arbetet, säger han.

Pär Ödman menar att det blir kostsamt för kommunerna med nuvarande regler. Utöver avgifterna betalar kommunerna ofta för alternativa stödinsatser under den tid de inte lyckas verkställa det ursprungliga beslutet om stöd eller boende, menar han.
Enligt Roger Jo Linder tas cirka 4 000 beslut per år på kontoret för vuxna med funktionshinder. Han tycker att det är ganska få fall som har hamnat i domstol. Till skillnad från Pär Ödman är han inte kritisk till systemet med särskilda avgifter.
– Det är självklart bra med en tillsynsmyndighet som tvingar kommunerna att jobba ännu bättre. Lagen tvingar oss att gå på tå. Varje utdömd särskild avgift vi betalar innebär att vi misslyckats på något sätt, säger Roger Jo Linder.

Tre domar

Juni 2010: En man med begåvningsnedsättning och autistiska drag får vänta 16 månader på bostad. Uppsala kommun beskrivs som passiv i ärendet trots att mannens behov anses stort. Kommunen åläggs betala 500 000 kronor.

Juni 2010: En man med stort behov av ledsagare får vänta i åtta månader på grund av resursbrist. Enligt förvaltningsrätten har det varit en påtaglig oföretagsamhet från kommunens sida med att verkställa beslutet. Kommunen åläggs betala 30 900 kronor.

Juli 2010: En kvinna med diagnosen paranoid schizofreni får vänta 11 månader på bostad med särskild service. Kommunen åläggs betala 75 000 kronor

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!