Uppsala skolor blir sämre och segregationen ökar
Under de år som s, v och mp har styrt kommunen har segregationen i grundskolan stegrats, skillnaderna mellan olika skolor har ökat och allt fler elever går ut årskurs nio utan fullständiga betyg. Det visar UNT:s granskning.
Andelen elever som inte klarar skolgången har alltså ökat drastiskt, och är märkbart högre än riksgenomsnittet på 24 procent.
Jämför man med de förväntade resultaten i Uppsala framstår situationen som ännu värre. Skolverket räknar varje år ut förväntade betygsvärden för alla kommuner i landet, baserat på elevernas sociala bakgrund. Barn till socialbidragstagare, invandrare och lågutbildade löper nämligen större risk än andra att få dåliga betyg.
Enligt modellen är den förväntade andelen elever som lämnar skolan utan fullständiga betyg 22 procent i Uppsala.
— Den betygsstatistik vi får in visar att barnens sociala bakgrund, särskilt föräldrarnas utbildningsnivå, har stor betydelse för hur barnen klarar sig skolan. Med hjälp av beräkningsmodellen Salsa kan man vikta bort dessa faktorer för att se hur bra skolan klarar sin uppgift, säger Mikael Henningsson på Skolverket.
Om en kommun inte lever upp till de förväntade värdena ska det enligt Skolverket alltså inte bero på elevernas bakgrund, utan på skolan. Inte en enda gång sedan 1998 har Uppsala kommun kunnat leva upp till de förväntade resultaten på betygssnitt och andelen elever som går ut med fullständiga betyg. Och utvecklingen har dessutom varit negativ.
— Visserligen ligger betygssnittet högre i Uppsala än i riket i helhet, med det ligger lägre än vad man kunde förvänta sig med tanke på den utbildningsnivå som föräldrar i Uppsala har, säger Mikael Henningsson.
Skillnaden i betygsresultat mellan olika skolor är också mycket stor i Uppsala.
— Spektret över elevers prestation är större än riksgenomsnittet, vilket innebär att det finns en stor grupp elever som klarar sig väldigt bra i skolan och en stor grupp elever som inte klarar att leva upp till målen.
Med andra ord:segregationen är större i Uppsala än i riket i snitt.
Vårterminen 2005 gick niorna på Eriksbergsskolan ut med 234,3 i snittbetyg, vilket var nästan 55 poäng mer än eleverna vid Gottsundaskolan, där betygssnittet var lägst i kommunen.
Den skillnaden motsvarar till exempel godkänt (G) i fyra ämnen och väl godkänt (VG) i ett ämne, ställt mot icke godkänt (IG) i alla fem ämnen.
Bara under ett skolår, 1999—2000, var skillnaden i utgångsbetygen mellan skolorna större i Uppsala än förra året. Och sett över tid har skillnaderna ökat.
Enklare att inse spännvidden blir det när man jämför andelen elever som gick ut med ofullständiga betyg. På Katedralskolan hade 15 procent av eleverna inte uppnått målen, medan motsvarande andel på Heidenstam var hela 42 procent.
Skolverket vill inte utan att först noggrannare granska statistiken rikta kritik mot Uppsala kommuns arbete för att skapa likvärdighet i skolan. Däremot menar man att statistiken talar sitt tydliga språk:
— Når man inte upp till de förväntade resultaten kan det bero på låg lärartäthet, brister i stödinsatserna eller en dåligt utvecklad pedagogik. Man kan inte hävda att elevernas bakgrund är orsaken, säger Mikael Henningsson.
Ett antal skolor utmärker sig under tidsperioden 1998—2005. Av de kommunala skolorna ligger Eriksbergskolan och Tunabergskolan i betygstoppen, men där är också de förväntade resultaten höga och faktum är att eleverna de senaste fem åren inte har kommit upp i de nivåer som Skolverket prognosticerat.
I botten på listan hamnar Heidenstamskolan och Brantingskolan som inte någon gång sedan 1998 har nått upp till förväntningarna. Gottsundaskolan har också haft dåliga betygsresultat under hela perioden.
Så jobbar vi med nyheter