Vinterkräksjukeviruset, norovirus, är den vanligaste orsaken till magsjuka. Varje år drabbas uppemot 180 000 svenskar via livsmedel. Hepatit A är ett annat virus som kan överföras mellan människor via maten.
För att förhindra att fler insjuknar krävs en snabb smittspårning vid ett utbrott. I dag finns få laboratorier som kan göra en mikrobiologisk analys, något som krävs för att hitta och identifiera dessa virus i livsmedel. Men Livsmedelsverket i Uppsala är ett undantag. De har under senare år utvecklat egna metoder för detta.
Nu har EU-kommissionen utsett Livsmedelsverket till EU:s huvudlaboratorium för virus i livsmedel, så kallat referenslaboratorium, EURL. Arbetet går ut på att samordna alla nationella referenslaboratorier och ansvara för att analysmetoder utvecklas och håller en bra nivå inom hela unionen.
– Det är en nyinrättad funktion så nu handlar det om att bygga upp arbetet från grunden. Vi kommer inte att ägna oss åt provtagning i livsmedel, det handlar mer om metodutveckling, säger Hans Lindmark.
Det mest kända exemplet på massutbrott av norovirus är från 2015 då frusna hallon låg bakom utbrott av magsjuka på ett äldreboende i Ljungby där tre personer avled. Fortfarande rekommenderar Livsmedelsverket att frusna importerade hallon ska kokas i en minut innan de äts.