I dag använder Uppsala kommun både Statistiska centralbyråns prognoser över fruktsamheten och uppgifter om det faktiska barnafödandet som underlag för att skapa en egen prognos över barnafödandet i Uppsala. En prognos som sedan ligger till grund för planeringen av förskoleplatser.
Men kommunens egen prognos görs bara en gång per år. Trots att uppgifter om det faktiska barnafödandet går att få fram löpande, redan fem veckor efter att varje barn har fötts. Ett sätt att förbättra förskoleplaneringen skulle därför kunna vara att justera prognosen oftare.
– Det måste ske med mycket tätare mellanrum i fortsättningen. Ju tätare vi stämmer av desto bättre prognoser kan vi få, säger Åsa Fichtel som är välfärdsstrateg på kommunledningskontoret.
Hon står bakom det svar som kommunstyrelsen nu lämnar efter att kommunrevisionen granskat Uppsalas förskoleplanering. En granskning som visade att kommunen gång på gång underskattat antalet barn i förskoleåldern och därför gjort felaktiga prognoser, något som lett till en återkommande brist på förskoleplatser.
Men om kommunen ska lyckas med förskoleplaneringen i framtiden krävs också att man blir mycket snabbare på att ta fram nya förskoleplatser. I dag tar den processen lång tid.
Varför kan ni inte hämta uppgifterna redan hos mödravården dit gravida kvinnor går?
– Ja, det kan man ju tycka skulle vara det absolut bästa. Men sedan vet man att en del flyttar när barnen är födda, så det är inte helt vattentätt vilket system man än väljer, säger Åsa Fichtel.