Uppsala kallar sig "äldrevänlig kommun" men hur väl stämmer det med verkligheten? Siffrorna visar att i det tysta pågår en förändring inom Uppsalas äldreomsorg.
Tittar man till exempel på hur mycket landets kommuner satsar på äldreboenden har Uppsala halkat allt längre ner på listan och tillhör numera bottenskiktet. 2020 spenderade 94 procent av landets kommuner mer pengar än Uppsala på sina äldreboenden, räknat per person som bor där.
Förändringen har inte gått spårlöst förbi. Andelen personer på äldreboenden som är nöjda med sitt boende har sjunkit och Uppsala har nu hamnat på landets sämsta tredjedel vid kommunernas nöjdhetsmätningar.
År 2021 gjorde kommunen ett överskott på 1,1 miljarder kronor. Trots det planerar kommunen besparingar inom äldreomsorgen på 30 miljoner nästa år och 45 miljoner 2024. Då ska man komma ihåg att äldreomsorgen redan har ett antal år av neddragningar bakom sig.
– Sett över tid har något väldigt radikalt hänt i Uppsala, säger Vänsterpartiets kommunalråd Tobias Smedberg.
2019 inträffade något ovanligt. Vänsterpartiet gick då ihop med bland annat Moderaterna och såg till att äldreomsorgen fick ett extra tillskott på 10 miljoner.
– Att vi på det här sättet gick samman med Vänsterpartiet har jag inte varit med om tidigare i nämnden. Vi gjorde det för att äldreomsorgen befann sig på ett sluttande plan, säger Cecilia Forss (M), i äldrenämnden.
Cecilia Forss tycker att Uppsalas äldreomsorg av idag inte håller måttet.
– Vi får för ofta signaler från anhöriga om att ingen borstar de äldres tänder, att ingen har koll på om de äter och att det kommer alldeles för många personer från hemtjänsten, säger hon.
Ett trendbrott verkar ha inträffat 2019. Innan dess lade Uppsala mer pengar på äldreomsorgen jämfört med snittkommunen, räknat per invånare över 80 år. Men 2019 hamnade Uppsala under rikssnittet och under 2020 fortsatte det neråt.
I ett dokument där de här siffrorna redovisas lyder kommunens kommentar: "Den resa som Uppsala gjort när det gäller kostnaderna är en framgångsfaktor".
Tobias Smedberg tycker att de besparingar som gjorts varit smått absurda. 2020 beslutade äldrenämnden om neddragningar på 39 miljoner. Det var samma år som pandemin slog till.
– När sparbetinget var genomfört hade äldrenämnden dragit åt svångremmen så hårt att man fick 51 miljoner över. Men man använde inte upp de pengar man fick över utan de skulle sparas, berättar Tobias Smedberg.
Han menar att det gått ut över både de äldre och personalen.
– Inom äldrenämnden har vi haft ett otal besök av chefer inom äldreomsorgen som sagt att de inte klarar av att spara mer, uppger Tobias Smedberg.
Mer siffror:
* 2016-2019 utökade kommunen anslagen för skola, socialtjänst och annat i snitt med 2,7 procent. Under samma period minskades anslagen till äldreomsorgen med 0,7 procent. Ingen annan verksamhet fick så hårda ekonomiska villkor.
* Parallellt med besparingarna tar kommunen in allt högre avgifter från de äldre för hemtjänst och annat inom äldreomsorgen. Sedan 2015 har avgifterna inom äldreomsorgen höjts med 24 procent eller 3 778 kronor räknat per invånare över 65 år.
Det har alltså förekommit besparingar inom äldreomsorgen före 2022 och de så kallade effektiviseringarna väntas fortsätta. Men just 2022 är ett fredat år, då blir det inga besparingar.
– En orsak är att det är valår, tror Tobias Smedberg.