De senaste 30 åren har Uppsalas genomsnittstemperatur stigit med 1,5 grad. Det oroar brandchefen Elisabeth Samuelsson.
Fokus klimatet
Som UNT nyligen rapporterat har Uppsala bytt klimatzon och klassas nu som ett varmtempererat klimat.
Fortsatt uppvärmning kommer leda till att värmeböljor blir allt vanligare, skyfall mer frekventa och att skogs- och gräsbrandssäsongen förlängs. Det skriver Uppsala brandförsvar i sin riskanalys för år 2020-2023.
– Just mer extrema väderhändelser behöver vi vara beredda på. Om vi lyssnar på forskningen är det enligt vår bedömning troligt att de ökar, säger brandchefen Elisabeth Samuelsson.
Sannolikheten för omfattande skogsbrand och översvämning kopplat till höga flöden eller skyfall bedöms som hög och samhällskonsekvenserna det kan få som medelsvåra. Och påverkan på samhällsviktig infrastruktur kan inte uteslutas.
– Det innebär risk för ett tiotal dödsfall kopplade till händelse. Dessutom kan framkomligheten på vägarna bli sämre och avbrott i elförsörjningen kan uppstå om det brinner i elledningar.
En stor del av Uppland består av skog med risk för brand och i alla tre kommuner där brandförsvaret verkar (Tierp, Östhammar och Uppsala) finns områden med risk för översvämning – och stora delar av centrala Uppsala löper betydande risk att svämmas över.
– Det finns flera viktiga verksamheter som riskerar att svämma över vid skyfall, bland annat polishuset.
Risken för skogsbränder av samma karaktär som den i grannlänet Västmanland har ökat i Uppsala.
En annan aspekt som nämns i rapporten är att extrema väderhändelser ökar kraven på brandförsvaret:
"Klimatförändringarna kommer ha stor påverkan på brandförsvaret, vilket värmeböljan och det omfattande skyfallet sommaren 2018 troligen var en försmak av. Då hanterade brandförsvaret nästan fyra gånger så många bränder i skog och mark jämfört med en normal sommar. Under dygnet då skyfallet inträffade hanterades nästan tio gånger fler händelser än under ett normalt dygn", står det.
Hur förbereder sig brandförsvaret för mer extrema väderförhållanden?
– Vi har ökat vår kapacitet för skogsbränder, i Tierp har vi till exempel en ny container fylld med utrustning slangar, pumpar och stålrör. Vi har införskaffat flytpumpar för att enklare hämta vatten vid skogsbränder och har stärkt reservkapaciteten på brandstationerna, så att de funkar även om det är elbrist, säger Elisabeth Samuelsson.
– Men vi är inte ensamma, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har nationella resurser de kan sätta in mot översvämning och även vattenskopande flygplan och helikopter vid skogsbrand.
Så här såg det ut när Centralstationen svämmade över 2018. En rapport visar att kostnaden för översvämningar i Uppsala under året uppgick till över 100 miljoner kronor.
Extrema väderhändelser kan bli mycket dyrt även rent ekonomiskt.
En sammanställning från branschorganisationen Svensk Försäkring visar att naturskador orsakade av bland annat översvämningar och stormar kostat Sverige drygt 3,5 miljoner kronor under åren 2015–2020.
Uppsala var en av tre kommuner som hade de högsta skadebeloppen för naturskador, enligt rapporten. Totalt uppgick summan till 125 miljoner kronor. För hela Uppsala län var motsvarande siffra drygt 164 miljoner kronor.
Det i sig kan tyckas anmärkningsvärt. Men än mer uppseendeväckande kan vara att Uppsala, när det kommer till skador orsakade av vatten, hamnade högst upp på kostnadslistan bland kommunerna.
Skadebeloppet för 2015–2020 var 104 miljoner kronor, varav 101 var kostnader enbart för översvämningsskador orsakade 2018. En betydande utgift med tanke på att det totala beloppet för vattenskador i landet låg på drygt 1,4 miljarder kronor under hela perioden 2015–2020.