Uppsala nästan sämst på livsmedelstillsyn i Sverige

Livsmedelsverket i Uppsala konstaterar i sin årliga tillsynsrapport att antalet inspektioner fortsätter att minska. Förra året gjordes 21656 inspektioner på landets 50721 livsmedelsanläggningar. Utöver detta gjordes nästan 11 000 tillsynsbesök.
Antalet inspektioner var 0,43 per anläggning.

Bottenliga
Uppsala kommun tillhör landets bottenliga då det gäller inspektionsfrekvensen. I kommunen gjordes 0,06 inspektioner per anläggning.
Även antalet besök på olika inrättningar gick ned något i fjol, liksom det antal ställen som fått ett eller flera tillsynsbesök.
Livsmedelsverket menar att många myndigheter har en arbetsbelastning som gör det omöjligt att utöva en fullgod tillsyn. Detta indikerar att tillsynen inte prioriteras i många kommuner.
Även om antalet inspektörer ökat en aning menar 230 kommuner att de skulle behöva ytterligare 182 årsarbetskrafter för att klara tillsynen. Antalet anläggningar per inspektörsårsarbetskraft är för 2003 154 stycken.
— Samtidigt som antalet inspektioner minskat sedan 90-talet har antalet inspektörer inte gjort det. Anledningen till att inspektionerna blir färre kan vara att inspektörerna genomför inspektioner som tar längre tid och tittar mer på de kritiska punkterna, vilket ju i sig är bra, säger Doris Rosling, byrådirektör vid Livsmedelsverkets tillsynsavdelning.

Beklagar
Uppsalas placering i bottenligan då det gäller antalet inspektioner beklagar Doris Rosling.
— Det finns ju en risk att företagen i förlängningen inte bryr sig om livsmedelshanteringen. De kanske tänker att när det inte görs några inspektioner så är väl lagstiftningen inte så viktig, säger Doris Rosling.
17 kommuner har valt att inte rapportera in uppgifter till Livsmedelsverket. En av dessa är Heby kommun.
Kommunernas rapportering visar att flest anmärkningar fick så kallade primärproducenter, vilket innebär att de producerar livsmedel i obearbetad form som exempelvis ägg och honung. Kritiken gällde bristande egenkontrollprogram och utbildning. Minst anmärkningar riktades mot partihandel.
Störst problem med hygien är det inom restauranger och storhushåll. Men även bland livsmedelstillverkare och livsmedelsaffärer var bristande hygien vanligt.
Brister i märkning var vanligast i mataffärerna.
Sedan förra året redovisas även provtagningen av mat. Totalt togs 25721 mikrobiologiska prov. 185 prover var otjänliga. Vanligast förekommande var otjänliga prover bland ost. 5 procent av den provtagna osten innehöll så mycket bakterier att man riskerade att bli sjuk av maten. 3,5 procent av provtagen fjäderfä var otjänlig som människoföda, liksom 1,5 procent av vardera örter och kryddor, och konditorivaror.

Flest inspektioner i Håbo
Kommun Antal tillsynsobjek Inspektioner/anläggning
Uppsala 1037 0,06
Norrtälje 341 0,23
Enköping 242 0,48
Sigtuna 231 0,55
Östhammar 141 -
Tierp 134 0,40
Håbo 74 0,73
Knivsta 40 0,20
Älvkarleby - -
Heby - -

Kritik mot kokrekommendation
Kommunerna uppmanade invånarna vid 55 tillfällen förra året att de borde koka dricksvattnet. Sett över tid ökar också uppmaningen från kommunerna. Vanligast är kokrådet under sommaren och oftast i samband med regn.
Men Livsmedelsverket är inte odelat positiva till uppmaningen som orsakar problem för konsumenterna.
- Ibland har man en känsla av att kommunerna går ut med rekommendationen för att slippa göra något åt problemen på reningsverken. Man bör vara väldigt säker på vad det är för problem innan man går ut med råd, säger Doris Rosling, Livsmedelsverket.
Kommunernas dricksvattenrapportering visar att två vattenburna utbrott inträffade förra året. Vid ett utbrott från en grundvattentäkt i norra Sverige insjuknade 3 000 personer.