Länet har ett tjugotal nationella samverksansprojekt mellan landsting och kommuner, och några av dessa grundar sig på familjebaserat behandlingsarbete.
– Det man kan se utifrån forskning är att familjen är otroligt viktig. Familjen blir en del av krisen, men är också viktig för att det ska vända och för att det ska hålla över tid. Syskon och föräldrar är otroligt viktiga, säger Gunilla Anderson, projektledare som har varit med och drivit flera av projekten, och som har tagit fram förslaget.
Nu vill landstinget att ett utvecklingsprojekt ska ta hand om den kunskap och forskning som har samlats i olika projekt i länet genom åren. Projektet kommer att drivas inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och i samarbete med kommunerna i länet. Landstinget står för halva kostnaden, det vill säga 620 000 kr per år i tre år. Resten av pengarna står kommunerna för. Men pengar sätter käppar i hjulet för projektet. Alla länets kommuner står bakom projektet och är i färd med att godkänna deltagandet, utom Uppsala kommun.
Enligt Yvonne Flambe, uppdragsstrateg på kontoret för barn, ungdomar och arbetsmarknad, har Uppsala kommun inte samma förutsättningar som de mindre kommunerna. Det beror på att projektet kan innebära att kommunerna tvingas dela med sig av de behandlare inom funktionell familjeterapi som kommunen har.
– Vi har inte råd med det, eftersom det skulle kunna innebära att Uppsalaborna får mindre funktionell familjeterapi. Vi hade kunnat göra det här om vi hade en överkapacitet, men det har vi inte, säger hon.
Enligt landstingets beslut har Uppsala kommun fortfarande möjlighet att ansluta sig i ett senare skede, och enligt Yvonne Flambe är hoppet inte helt ute.
– Det beror på hur ekonomin utvecklas. Vi har inte sagt nej för alltid.
Gunilla Anderson tycker att det är tråkigt att Uppsala kommun tar beslutet att inte delta i projektet.
– Uppsala är en jätteviktig del i det framtida samarbetet, det blir som att ett ben försvinner. Det är ledsamt. Jag hoppas att de kommer med så fort som möjligt, säger hon.