Få logotyper har sett likadana ut genom åren. Den som bildgooglar evolutionen av olika företags loggor, exempelvis McDonalds, Lego och Stålmannen – eller varför inte Google – ser hur företagen uppdaterat loggan med jämna mellanrum. Inte ens världens kanske mest berömda logotyp, Coca-Cola, har hållit sig till ursprunget.
Men det är troligt att du inte ens märkt när företagen uppdaterat loggan.
– En logotyp ska kännas modern, men ändå bära med sig historien. När man gör moderniserar den grafiska formen är målsättningen att publiken inte ska uppleva den som omgjord, utan bara som fräsch och fin, säger Ludvig Grandin, som är grafisk formgivare och den som tagit fram UNT:s nya logga.
Fast stopp där. Egentligen är det fel att tala om en ny logga. UNT har inte övergett den gamla jugendloggan, som hängt med sedan 1890. Den kommer tvärtom att börja användas ännu mer; till exempel har den ersatt unt.se högst upp på hemsidan. Det nya U:et, på en rund platta, behövs dock i en digital värld.
– UNT:s jugendlogga är unik eftersom den är så personlig. Men det är fantastiskt att den överlevt med tanke på hur tokig och komplicerad den är. I vissa sammanhang är den helt oanvändbar. Den klarar bara en storlek och kan absolut inte krympas ner till det format som behövs på en mobiltelefon. U:et är en spin-off på den ursprungliga loggan, men jag har gjort bokstaven renare och enklare.
Även om UNT:s logga är känd bland många Uppsalabor, ligger den i lä med ett par andra logotyper som sägs ha sina rötter i stan. Under första halvan av 1900-talet tillverkade Uppsalaföretaget Löfquists sportskofabrik sportskor som blev kända världen över. Det startade med OS i Stockholm 1912, då den överlägsna svenska OS-truppen bar skor från Löfquists och fortsatte bland annat med att Jesse Owens vann fyra guld i sina Löfquistskor vid OS i Berlin 1936. Och skorna, de hade tre ränder på varje sida. Låter bekant, va? Japp, likadana ränder syns i dag på Adidas skor, en av Löfquists främsta konkurrenter i mitten av 1900-talet.
Och så har vi ju Sparbankseken. Eller Swedbankseken som den väl i dag borde kallas och som bokstavligt talat har rötterna i Uppsala. På fältet strax söder om Flottsund stod fram till 1960-talets slut en 700-årig ek som sägs vara förlaga för bankens logotyp. Eken på fältet gick under namnet Kungseken, eftersom det ryktas att såväl Gustav Vasa vilat i dess skugga som att Erik den fjortonde pausat under den vid flykten efter Sturemorden. Eken dog 1969, men stubben står kvar och 1980 sattes en ny planta bredvid den.
Företag och organisationer kan ägna lång tid och en massa pengar på att utforma nya loggor. Och det är rimligt, säger Tommy Lindgren som är varumärkesexpert och jobbar på reklambyrån Zellout i Uppsala.
– En logotyp är väldigt viktig eftersom den är en gestaltning av vem man är och vem man vill vara som företag, säger han.
Det funkar därför sällan att snabbt svänga ihop en logga som några på jobbet tycker ser fräck ut. Enligt Tommy Lindgren har en logotyp rätt lite med tycke och smak att göra, utan bottnar i en genomarbetad varumärkesstrategi.
– Man måste som företag först bestämma sig för vilken bild som man vill skapa av sig själv. Denna strategi måste vara solklar innan man börjar med den grafiska profilen.
Är det främst företagen själva som bryr sig om loggan eller bryr sig folk i allmänhet också?
– Indirekt så bryr sig folk jättemycket. Är färger viktiga? Ja. Är former viktiga? Ja. Är symboler viktiga? Ja. Vi tar ju in sådant hela tiden, utan att ens reflektera över det. Logotypen är lite av det kläderna är för en människa, att till exempel komma till ett möte i träningsoverall skickar helt andra signaler än att komma klädd i dräkt.
I dag när allt går så snabbt och vi fullständigt bombarderas med budskap och information har logotyper ännu större betydelse än tidigare.
– Mottagaren ska snabbt förstå vem som är avsändaren. Tydlighet är superviktigt, och där spelar ju loggan en stor roll.