Uppsala ligger i frontlinjen
Uppsala universitet är bäst i landet på humaniora och samhällsvetenskap. I alla fall om man mäter kvaliteten med hjälp av Vetenskapsrådets forskningsanslag. Drygt 16 miljoner kronor gick i år till Uppsala, mest av alla lärosäten.
Och konkurrensen om pengarna är stenhård. 1 300 forskare sökte anslag, bara 131 beviljas. Flest anslag gick till universiteten i Uppsala och Göteborg, 25 stycken. Mest pengar gick till Uppsala, över 16 miljoner kronor.
- Det är glädjande att vi flyttar fram positionerna ytterligare. Även i relation till vår storlek kommer vi väl ut. Stockholms universitet är fler än oss, men vi får mer pengar och fler ansökningar beviljas, säger Sven Jungerhem, på Uppsala universitets kansli för humaniora och samhällsvetenskap.
Framgång hos Vetenskapsrådet ger positiva bieffekter. Regeringens har nämligen i sin budget beslutat att använda Vetenskapsrådets kriterier för fördelning av anslag som mall för hur pengarna ska fördelas. Inför nästa år innebär det ett rejält lyft för Uppsala universitet på 40 miljoner kronor mer än vad kalkylerna sagt. Men i höst kommer en statlig utredning med ett nytt förslag till system för fördelning.
- Men det man kan säga är att vi i Uppsala inte räds ett system som bygger på prestation. Anslagen från Vetenskapsrådet visar att vi klarar oss mycket bra i konkurrens, säger Bengt Gustafsson, chef på kansliet för humaniora och samhällsvetenskap.
För anslagen ska det nu forskas på allt från Snorre Sturlassons Edda, via fattigdom och magi i Kambodja, till kvinnor i svensk naturvetenskap under första halvan av 1900-talet.
- Väldigt roligt är att Vetenskapsrådet ger pengar till en del mer otraditionell forskning, som statsvetaren Johan Tralaus forskning om 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes, säger Bengt Gustafsson.
Flest anslag får psykologiska institutionen, tre stycken, som tidigare i höstas också fick mycket fina betyg i utvärderingen av all forskning vid Uppsala universitet.
Så jobbar vi med nyheter