I torsdagens UNT framkom de stora kostnader som vårdskador medför för landstinget. Kostnaderna enbart för undvikbara vårdskador beräknas till 300 miljoner kronor per år för Landstinget i Uppsala län. Sannolikt rör det sig om mer än så.
Patientsäkerhet, för att undvika vårdskador, har de senaste åren fått allt mer uppmärksamhet. Regeringen stiftade bland annat en ny patientsäkerhetslag som började gälla 2011. Enligt den ska vårdgivare bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har de senaste tre åren bedömt vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete utifrån detta. Bedömningen är tänkt att stödja landstingen i att utveckla och beskriva sitt strategiska patientsäkerhetsarbete.
Landstinget i Uppsala län 2014 klassas då som sämst på systematiskt patientsäkerhetsarbete av samtliga 21 landsting. Som enda landsting bedöms man befinna sig på nivå tre av fem.
– Det är viktigt att poängtera att det är vårdgivaren som är bedömd. Det vill säga ledning och styrning på den högsta nivån, säger Agneta Andersson, handläggare på SKL.
Det som bedöms är bland annat hur mål sätts, data analyseras och hur åtgärder beslutas eller planeras utifrån analyserna. Framgångslandstingen, som Kalmar och Värmland, har jobbat systematiskt under en lång tid. Det är receptet till ett bra resultat i SKL:s lägesbeskrivning.
– Innan du tar beslut måste du göra en bedömning utifrån analyserna. Det som krävs för ett bra patientsäkerhetsarbete är långsiktighet och systematik, att fatta beslut utifrån fakta, säger Agneta Andersson.
Det låter som motsatsen till ideologiskt fattade beslut?
– Ja. Eller att man snarare tar beslut om förändringar utifrån något som låter spännande. Det kan också bli ett problem man börjar bortförklara sina resultat.
År 2012 bedömdes Uppsala läns landsting ha ett bättre patientsäkerhetsarbete än nu och 2013. SKL menar att de då till viss del blev förblindade av kompetensen på Akademiska. Det finns en risk att mycket ansvar hamnar hos tjänstemän, vilket gör att den yttersta, politiska, ledningen inte fullt ut tar sitt ansvar.
– Rent krasst så tappar du då demokratin. Om inte politikerna fattar beslut, vem gör det då?, frågar sig Agneta Andersson.
För Uppsala är de stora problemområdena i den här beskrivningen trycksår och vårdrelaterade infektioner. Där har landstinget i Uppsala län inte kunnat visa några förbättrade resultat.
Dessutom har inte landstinget år 2014 kunnat visa exempel på hur patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet.
Annika Brehmer är hälso- och sjukvårdsdirektör på landstinget i Uppsala län.
– Vi har förbättrat oss väldigt mycket. Det som var bekymret tidigare var att vi hade administrativa brister. Vi skrev inte en sammanhållen patientsäkerhetsberättelse utan varje förvaltning skrev sin egen.
Hon poängterar i stället att SKL:s uppföljning av patientsäkerhetsöverenskommelsen för i år visade på förbättringar för Uppsala läns landsting gällande vissa delar. Därmed fick landstinget 21 miljoner av den totala potten på 525 miljoner som fanns i extra statligt stöd.
– Ute på golvet har man arbetat med det här i många år. Nu måste vi intensifiera arbetet, säger Annika Brehmer.
Tycker du att det finns tydliga direktiv från den politiska ledningen?
– Jag tycker att vi har fått tydliga och bra beskrivningar i den landstingsplan och budget som vi har nu.