Uppsala kommuns jämställdhetsarbete sågas

Arbetet med jämställdhet är lågt prioriterat i Uppsala kommun och intresset för frågorna har minskat de senaste åren. Det skriver forskare vid Örebro universitet i en ny rapport.
- Jämställdhetsarbetet står helt enkelt inte på dagordningen. Det betraktas inte som viktigt, säger Anne-Sofie Lennqvist Lindén, som är en av författarna till rapporten.
Men arbetet med jämställdhet är inget som kommunen kan välja bort.
- Det finns en lag som säger att man ska arbeta med de här frågorna, säger Anne-Sofie Lennqvist Lindén.

I dag bryter kommunen mot jämställdhetslagen. Enligt lagen ska varje arbetsgivare med mer än nio anställda årligen upprätta en jämställdhetsplan. I Uppsala kommun finns ingen övergripande plan, men däremot en policy. Den är dock från år 2000 och har inte uppdaterats sedan dess.
- Om policyn inte följs upp så vet man inte hur arbetet med att nå målen har gått, säger Anne-Sofie Lennqvist Lindén.
Kommunen har heller ingen övergripande handlingsplan för hur man ska uppnå jämställda löner, vilket lagen kräver. Och en tillfredsställande lönekartläggning för att ta reda på om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män saknas också.

I stället har varje enskilt kontor eller förvaltning lönestatistik fördelad efter kön. Men det är inte tillräckligt eftersom många av kommunens arbetsplatser är mans- eller kvinnodominerade, menar Anne-Sofie Lennqvist Lindén.
- Nu jämförs bara lika arbeten, som manliga och kvinnliga förskollärare, och då syns inga skillnader mellan könen. Många andra kommuner jämför i stället likvärdiga arbeten som till exempel kräver samma utbildningsnivå.

I kommunens viktigaste dokument, den plan som innehåller kommunens mål, har skrivningarna om jämställdhet blivit färre och mer allmänt hållna jämfört med för tre år sedan. Det utskott för jämställdhetsfrågor som tidigare fanns i kommunfullmäktige har tagits bort. Och enkäter som forskarna gjort bland personalen visar att intresset för jämställdhetsarbetet inte är särskilt stort, utan sker pliktskyldigt.
- Jag vill betona att vi bara har undersökt dokument och attityder. Det kan naturligtvis finnas större intresse för jämställdhet längre ut i organisationen på de enskilda arbetsplatserna. Men det är ändå intressant vilka signaler kommunledningen sänder ut om hur man ser på jämställdhet, säger Anne-Sofie Lennqvist Lindén.

Hon påpekar att mansdominansen är stor i toppen av både förvaltningen och politiken. 38 procent av kommunens högsta chefer är kvinnor och kvinnor innehar 17 procent av ordförandeposterna för de politiska nämnderna.
- Men det är inte unikt för Uppsala, utan är tvärtom ganska vanligt bland Sveriges kommuner.
Att intresset för jämställdhetsarbetet har minskat i kommunen sedan Anne-Sofie Lennqvist Lindén och hennes kolleger började studera Uppsala år 2004, tror de har flera förklaringar.
- Dels verkar mångfaldsfrågor ha tagit över politikernas intresse, det syns i olika dokument. Men det saknas också kunskap om jämställdhet, vilket gör att det blir mycket tyckande som inte alltid står på någon vetenskaplig grund, säger Anne-Sofie Lennqvist Lindén.

Uppsala har också förlorat en eldsjäl som tidigare jobbade för jämställdhet.
- Det vänsterpartistiska kommunalrådet Britt Löfgren var mycket drivande i de här frågorna och hade möjlighet att påverka eftersom hon satt på en viktig post, säger Anne-Sofie Lennqvist Lindén.

Uppsala kommuns jämställdhetsarbete sågas

Det saknas intresse för arbetet med jämställdhet i Uppsala kommun. Den lönekartläggning som lagen kräver har inte gjorts, jämställdhetspolicyn är gammal och ledande poster inom både politik och förvaltning domineras av män. Det konstaterar forskare från Örebro universitet.